När Nederländerna 2012 tog bort kravet på minsta aktiekapital för aktiebolag sjönk kostnaderna för bolagsbildning kraftigt. Efter denna reform blev det mer sannolikt att entreprenörer med de starkaste skattemässiga incitamenten att bolagisera valde att starta ett aktiebolag.
Valet mellan att driva företag som enskild firma eller som ett aktiebolag påverkar både skattebördan och företagarnas administrativa skyldigheter. I många länder beskattas inkomster från enskild firma enligt en progressiv skatteskala, medan aktiebolag betalar bolagsskatt som ofta har lägre marginalskattesatser. Dessa skillnader i beskattning skapar därför starka incitament att "flytta" inkomster från individ- till företagsnivå.
I Nederländerna utgjorde dock kravet på ett lägsta aktiekapital tidigare ett tydligt hinder för många småföretagare att starta aktiebolag. När kravet avskaffades 2012, minskade kostnaden för att bilda ett aktiebolag avsevärt. Reformen ger därmed en unik möjlighet att analysera hur egenföretagare reagerar när detta administrativa hinder tas bort.
Naturligt experiment
Studien följer egenföretagare som ännu inte hade bolagiserat sin verksamhet före reformen och vars skattemässiga incitament att bolagisera varierade. I den nederländska inkomstskatteskalan finns en tydlig tröskel där marginalskattesatsen ökar med tio procentenheter. Egenföretagare som låg närmare denna gräns före reformen, har större sannolikhet att tjäna på att bilda ett aktiebolag. Genom att jämföra dessa entreprenörer med andra liknande egenföretagare något längre från denna tröskel, före och efter reformen, identifierar jag hur skatteincitament påverkar valet av organisationsform när minimikapitalkraven avskaffas.
Fler bolag och lägre skatt, men oförändrad ekonomisk aktivitet
Resultaten visar tydlig att egenföretagares beteende förändrades. Egenföretagare med starkast skattemässiga incitament blev betydligt mer benägna att starta aktiebolag efter 2012 än egenföretagare med svagare incitament. För egenföretagarna med starka skattemässiga incitament minskade de totala skattebetalningarna efter reformen.
Fler valde alltså att bilda ett aktiebolag, men det finns varken några effekter på sannolikheten att ha anställda eller på nivån på företagets totala tillgångar. Studien finner inte heller att entreprenörer avslutade sin befintliga enskilda firma – bolagisering skedde genom att starta ett nytt aktiebolag, inte genom att omvandla det gamla företaget.
Resultaten visar att beslutet att bolagisera sig är beroende av den institutionella miljön, och att inträdeshinder och skatteincitament påverkar detta val. Detta är en relevant faktor att beakta när man använder bolagiseringar som mått på entreprenörskap och ekonomisk dynamik.
