IFN i media

Under rubriken Högermarginalen skriver Fredrik Johansson på Svenska Dagbladets ledarsida om behovet om en samhällsdebatt kring kostnader och andra följer av flyktingströmmen. Han hänvisar till Assar lindbeck, IFN, och Lindbeckkommissionens arbete på 1990-talet: "Trivialiseringen av de offentligfinansiella konsekvenserna av migrationen visar att det ligger i farans riktning att vi inte kommer att ha den förmågan [till ett kvalificerat offentligt samtal] i den medelfristiga sikten. Men det stora testet är det längre perspektivet. Om det Sverige som växer fram under de kommande decennierna... Det klarade man under nittiotalskrisen. Jag skulle ljuga om jag var säker på att vi klarar det den här gången."

"Internationella Valutafonden beräknar stigande arbetslöshet om inte integrationen förbättras. Rekommendationen från såväl IMF som många andra experter är lägre ingångslöner" skriver Jesper Ahlgren, Timbro, i ett debattinlägg. Han hänvisar till två IFN-forskare: "Tidigare har bland annat OECD, Konjunkturinstitutet, Migrationsverket och Finanspolitiska rådet påpekat detta, liksom framstående forskare som Lars Calmfors [IFN], Oskar Nordström Skans och Per Skedinger [IFN]. Den sistnämnda har också visat att asylinvandrare i Sverige drabbas särskilt hårt när lägstalönerna stiger."

"Håller den starka svenska tilliten på att försvinna, och därmed ett bärande fundament till den välfärdsstat som vi har byggt upp den, undrar Tove Lifvendahl i en krönika. Hon hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, som nyligen deltog i en debatt i ämnet och då förklarade: Detta är djupt allvarsamt, ... tillit som gått förlorad är inte helt enkel att återställa; den återuppstår inte likt Särimner när den en gång har slaktats.

Regeringens och arbetsmarknadens parter föreslår att flyktingar med utbildning eller yrkeserfarenhet från hälso- och sjukvård ska ges ett snabbspår in på arbetsmarknaden. Magnus Henrekson intervjuas om detta. Han förklarar att det är rätt att man satsar på de högutbildade och får in dem på arbetsmarknaden. Men, säger han, håller man inte stenhårt på kunskapskraven riskerar det att leda till aversion mot invandrare.

”Låga löner ger invandrare jobb.” Så låter den senaste argumentationen från svenskt näringsliv, skriver ETC och hänvisar till att Lars Calmfors, IFN:  "argumenterat för sänkta löner och hänvisat till forskningen. Men stödet för tesen är minst sagt omstritt." ETC menar att sambandet mellan lägstalönerna och sysselsättningen är svaga. Tidningen skriver att arbetslösheten istället kan bero exempelvis svag export eller bristande ekonomisk politik.

De kommunala bostadsbolag medverkar, genom att bygga ut egna fibernät för bredbandstjänster, till en monopolisering av bredbandsinfrastrukturen. Därmed försvagas konkurrensen över tid vilket driver upp slutkundspriserna hos samtliga leverantörer, skriver Affärsvärlden när en rapport författad av Thomas Tangerås för ComHem, presenteras.
 

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Peter Santesson om IFN:s skolforskningsseminarium och förklarar att "Solida data kommer inte kunna ge oss alla svar om skolresultatens ras, men den allvarliga situationen kräver ändå att skolforskare repar mod och ger oss sina bedömingar så långt det bara är möjligt."

"Den enorma inflödet av asylsökande till Sverige aktualiserar frågan om sysselsättning för invandrare. Men i detta högautomatiserade land saknas det arbetstillfällen för de med bristande språkkunskaper" skriver Neue Zürcher Zeitung. Tidningen hänvisar till en radiointervju med Lars Calmfors, IFN. Han förespråkar lägre ingångslöner i den lågkvalificerade sektorn.

Sten Svensson, skoldebattör, skriver i en krönika om IFN:s seminarium om skolforskning: "De som skulle svara på frågan var en grupp nationalekonomer och de svarade samfällt att de inte visste." Svensson fortsätter: "Ledarskribenterna på de stora tidningarna var med på IFN-konferensen och de har svaren.

• ”Bakom den svenska skolans förfall ruvar idéerna om kunskap som något relativt, elevinflytande som viktigare än elevernas inlärning och lärarens auktoritet. Kanske har synen på vad som är lustfyllt och inte, skadat mest.” SvD 27/11 2015
• ”Ett framgångskoncept för en svensk skola vore att vrida klockan tillbaka, satsa på ordning och studiero och kalla sig Pluggskolan” DN 29/11 2015.

Har vi hört det förut? Mer av detsamma för tredje gången. Spekulationerna från konferensen har upphöjts till sanning."

I ett samtal med PJ Anders Linder förklarar Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att en mätbar delförklaring till de fallande skolresultaten är att invandrade elever presterar sämre än svenska kamrater. Därutöver pekar mycket på att den i Sverige så omhuldade progressiva pedagogiken, där läraren kliver tillbaka och eleverna förväntas bedriva "eget arbete", har stor del av skulden.

Dagens Nyheter skriver i en ledare om IFN-seminariet Skolresultaten sjunker – vem vet varför?: "trots en namnkunnig panel förblev svaret grumligt. Kanske är det inte konstigt, ämnet är komplicerat och åsikterna många. Någon snabblösning är inte i sikte". Tidningen referar till Gabriel Heller Sahlgren som konstaterade: ”Traditionell undervisning är bättre än flum. Varför slängde man ut gamla metoder som fungerade? Testa det nya först!” DN avslutar: "... man kan undra vad som skulle hända om något av Stockholms gymnasier fick för sig att verka under devisen 'Det var bättre förr'. Skolan kunde locka med ordning och tystnad, med läxor, med att de svaga eleverna får stöd och de starka stimuleras att bli ännu bättre. Den skulle kunna heta 'Pluggskolan'."

Maria Ludvigsson skriver i en ledare från IFN:s seminarium att inte heller skolforskning är fritt från värderingar, "det finns trender och ideologier även på universiteten och de styr vad som är acceptabelt och inte". Hon påpekar att forskningen kan vara bra men att politiker "behöver mer än forskning. Det var ideologi – såväl i politiska församlingar som på lärarhögskolan – som skapade den skola vi problematiserar i dag. Därför behövs värderingar och en idé om hur skolan ska se ut i framtiden för att de ansvariga ska göra rätt." 

I en krönika skriver Alice Teodorescu om att regeringen hade som mål att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. "Som vision var det vackert, i realiteten en uppenbar omöjlighet." Hon hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som förklarat att Sverige "måste acceptera större löneskillnader och lägre ingångslöner."

Sveriges "oförmåga att integrera invandrare" är något som så väl svenskar i allmänhet och beslutsfattare funderar över nu när landet tar emot rekordmånga flyktingar som så småningom behöver hitta ett arbete ... skriver AFP. En text som publiceras i flera tidningar. Andreas Bergh, IFN, intervjuas och förklarar att det faktum att Sverige avskaffat de enkla jobben innebär nu "vår största utmaning".

I ett debattinlägg skriver Thomas Tangerås, IFN, att "avveckling av kabel-tv-nät drabbar konsumenterna negativt även med en öppen fibernätlösning. När kommunala bolag släcker dessa innebär det en monopolisering som försvagar konkurrensen och driver upp priserna".

Skolvärlden skriver i ett reportage att på seminariet "lyfte man svårigheterna med att slå fast orsakerna till de sjunkande resultat. Bristen på mätbara data är en orsak, att effekterna av olika reformer kan kompensera varandra, en annan."

"Tre tungviktare i den makropolitiska debatten efterlyser stora förändringar i det svenska skattesystemet. Lars Calmfors [IFN] och Bo Lundgren vill återinföra en ny form av fastighetsskatt" skriver SvD Näringsliv. "Om man återinför en vettig fastighetsskatt samtidigt som reavinstskatten vid försäljning av en bostad sänks kommer incitamenten att flytta öka. Därutöver bör lagfartsavgifterna sänkas av samma anledning" säger Calmfors till SvD.

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, att "flera centralbanker försökt stimulera ekonomin med bland annat låga styrräntor". Han förklarar att "alltför mycket av den framtida välfärden vilar i händerna på experimenterande penningpolitiska tjänstemän ... Små länder som Sverige, öppna för internationell handel och med egen valuta, kommer att tillhöra de stora förlorarna."

Att befolkningen blir äldre kan ur ett ekonomisk prespektiv innebära stora prövningar, skriver Mitti Danderyd. Tidningen intervjuar Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet. Hon förklarar att "utöver det självklara med att föda fler barn kan vi undvika en skev demografisk fördelning och vad det innebär genom att ha unga människor som invandrar till Sverige".

Henrik Jordahl, IFN, och Johan Eklund, Entreprenörskapsforum, skriver tillsamman med fyra andra författare ett debattinlägg om vinst i välfärden på SvD Näringsliv. De förklarar att opinionen mot sådana vinster: "De flesta överskattar välfärdsföretagens rörelse­marginal som uppgår till 5 procent av omsätt­ningen. I genom­snitt uppskattar svenskarna marginalerna till cirka 26 procent, en överskattning med dryga 500 procent. En fjärdedel av svenskarna tror att vinstmarginalen är 40 procent eller högre, en överskattning med 800 procent eller mer!"

Henrik Jordahl, IFN, replikerar till Göran Swahn, vd för Indikat AB, i Dagens Samhälle. Ämnet är tillväxt och Jordahl skriver att det förvisso är sant att Alliansregeringens skattesänkningar har gett många hushåll en ökad disponibel inkomst: "Men det vore märkligt att i en artikel om ekonomisk tillväxt bortse från skattekvoten i den svenska ekonomin".

"Minijobb efter tysk modell kan fungera som incitament för personer långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden" skriver Trelleborgs Allehanda med flera i en ledare. Men, skriver tidningen, "Minijobb i Sverige löser knappast svårigheterna för nyanlända att etablera sig". I sammanhanget nämns Lars Calmfors, IFN, som deltog i ett seminarium där minijobben diskuterades.

Metros påstående att svenskarna beräknas spendera mer på julhandeln än vad flyktingmottagandet kostar är till viss del missvisande skriver Barometern i en ledare: "Det är plakat- och manifestationspolitik vars metod är one-liners med syfte att skapa skam och skuld." Barometern fortsätter: "Lars Calmfors [IFN] tyckte dock jämförelsen var relevant och menade att det ena är ju privat konsumtion och det andra kostnader för det offentliga. Så formulerat blir även det missvisande och förstärker bilden av att det inte finns någon koppling mellan varor, tjänster och välfärd."

”Vi har att hantera en stor grupp nyinvandrade, varav många har låg utbildning eller ingen alls”, säger Per Skedinger, IFN, till Dagens Industri. Han förklarar vidare att ”utanförskap på arbetsmarknaden kan bidra till utanförskap även på andra områden och kan öka risken för terrorism".

Den ökade flyktingströmmen är spiken i kistan för regeringens jobbmål, skriver DI i en nyhetstext. Tidningen förklarar att Lars Calmfors, IFN, slår fast detta: ”Det var omöjligt redan tidigare. Nu är det helt utsiktslöst”, säger Lars Calmfors till Di.

Radio Schweden förklarar att Sverige söker en utväg ur ett dilemma på arbetsmarknaden: I knappast något annat OECD-land är invandrare så dåligt integrerades på arbetsmarknaden som i Sverige. Radio Schweden har talat med Lars Calmfors, IFN om den tyska modellen med mini-jobb. 

De svenska Pisa-resultaten har sjunkit, skriver Skolledaren och intervjuar Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN. Han förklarar att en av orsakerna kan vara att vi på senare år fått fler elever med utländsk bakgrund. Heller Sahlgren "kan alltså inte bevisa det, men egentligen tror han att svenska pedagogiska metoder och 'svensk skolkultur' påverkat Pisa-nedgången mer än den statistiska 'invandringseffekt' på 29 procent av resultatfallet som han kommer fram till".

I en ledare i SvD skriver Maria Ludvigsson om forskning av Per Skedinger, IFN. Hon skriver att  det handlar om att komma in på arbetsmarknaden. "Per Skedinger visade hur personer som anställs till låg lön snart går vidare i så väl yrkes- som lönestegen. Det är just ingången och rörligheten som enkla jobb och lägre löner bidrar till. Ingen annan politisk reform leder på motsvarande sätt till detsamma."

I ett debattinlägg i finska Hufvudstadsbladet skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, att ett pågående valutakris måste stoppas. Först då "har Finland stora möjligheter att framstå som attraktivt för investeringar från utlandet". Oxelheim förklarar vidare att det krävs stabilitet i det politiska beslutsfattandet. "Den ekonomiska logiken är enkel: inför risken för förändrade spelregler undviker den potentielle investeraren att investera i Finland..."

I en krönika i Fokus skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, om huruvida ett expanderat rut är en effektiv integrationsåtgärd. Han skriver att situationen borde mana till eftertanke och analys; eftersom antalet människor är stort är det särskilt viktigt att de åtgärder som vidtas är effektiva... Marknaden kan ju som så ofta framhålls vara både påhittig och flexibel."

SvD Näringsliv publicerar en text från nyhetsbyrån Direkt från ett seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog. "För att ha en möjlighet att lyckas minska arbetslösheten, speciellt då Sverige tar emot många flyktingar med låg utbildning, måste vi acceptera större löneskillnader och lägre ingångslöner. Det sade ekonomiprofessor Lars Calmfors".

I en artikel i Dagens Nyheter har Johan Schück intervjuat Per Skedinger, IFN, om hans forskning. Skedinger förklarar att höjda lägstalöner ökar risken för arbetslöshet bland flyktingar och förlänger perioden som arbetslösa. "Effekten är betydligt större än för exempelvis ungdomar."

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, om problemen med riktade åtgärder för olika utvalda grupper på arbetsmarknaden: "Vill man undvika nackdelarna med riktade särlösningar finns det egentligen bara en säker metod: Låt nästa arbetsmarknadspolitiska åtgärd bli att reformera hela arbetsmarknaden."

I ett inlägg skriver Kavitha Rajagopalan i Observer att både i USA och Europa har man utan framgång hittills kopplat ihop anti-terrorinsatser med immigrationspolitik. Skribenten hänvisar bland annat till forskning av Niclas Bergren och Therese Nilsson, IFN, som i sin tur presenterats av Washington Post. I WP förklaras att "Frankrike tycks vara en av de minst rasistiskt toleranta länderna i Europa, där 22,7 procent säger att de inte ville ha en granne av en annan ras."

SvD Näringsliv skriver om att "den eldiga bostadsmarknaden har skapat kö för att lägga fram förslag som ska minska risken för en bristande bostadsbubbla". Tidningen intervjuar bland andra Lars Calmfors, IFN, som anser att det är positivt om redan signaler om åtgärder kan dämpa temperaturen på bostadsmarknaden. "Då blir det mindre akut att sätta in åtgärder. Men det är en känslig balans. Tar man i för mycket kan man utlösa ett stort prisfall och det är ju vad man i själva verket vill undvika."

Fokus skriver att "Mäktigast i landet är Stefan Löfven. Under honom stormar karriärdrivna 80-talister fram och tar över ledarsidor, departement och partier." I detta sammanhang har tidningen talat med Johanna Rickne, IFN, om hennes forskning: "Vi har jämfört pensionärer med småbarnsföräldrar och det är stor skillnad i prioriteringar. Småbarnsföräldrar vill satsa på barnomsorg och skola medan pensionärerna föredrar mindre av de områdena."

ETC jämför Täby ("Sveriges minst kommunala kommun") och Arvidsjaur där det inte finns några privata alternativ. Henrik Jordahl, IFN, är en av de som intervjuas. Han förklarar att "från marknadens sida finns det ett större intresse att etablera sig om man kan vara verksam i flera kommuner som ligger nära varandra. Det ger ett större underlag."

Flykting strömmen kommer att omvandla Sverige – under stor vånda, förklarar Magnus Henrekson, IFN, för EFN tv. Han säger att det är oansvarigt att inte redan tidigare ha diskuterat hur flyktingar mer ekonomiskt effektivt kan hjälpas i närområdet jämfört med i Sverige  ("30, 40 gånger högre verkningsgrad").

Dagens Nyheter skriver att "ökade löneskillnader ger fler enkla jobb. Det mantrat upprepas från arbetsgivarhåll som nyckeln till att få in ungdomar och invandrare på arbetsmarknaden". En av de som intervjuas i frågan är Lars Calmfors, IFN. Han säger att det behövs skillnad i lön särskilt "mellan dem i mittenskiktet och dem med lägst utbildning om vi ska skapa fler jobb för de svagaste grupperna".

En grupp politiker från Vänsterpartiet skriver att "den bostads- och arbetslöshetskris som vuxit fram genom en nyliberal ekonomisk chockdoktrin och politiska beslut med avregleringar, skattesänkarfest och privatiseringar har rivit upp stora sår i vårt välfärdssamhälle". De uppmanar regeringen att höja utgifttaket med hänvisning till Lars Calmfors, IFN.

Roland S Persson skriver i Axess om en skola i kris. Om 1990-talets skolreformer skriver han med hänvisning till forskning av bland andra Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "Om således välrenommerade forskare påpekar att svenska skolreformer i stort saknar evidens så antyder detta att de ansvariga för reformerna knappast har varit intresserade av vad forskningen har att säga, eller så vet man helt enkelt inte vet vad man gör över huvud taget."

TV4 sänd ett inslag i nyheterna från en TCO-konferens om skatter. Magnus Henrekson, IFN, och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, deltog som experter. Åsa Hansson intervjuades dessutom av TV4.

Vi lägger mer pengar på julhandeln än på flyktingmottagandet, konstaterar Metro och frågar bland andra Lars Calmfors, IFN, vad han anser om jämförelsen: "Det ena är ju privat konsumtion och det andra kostnader för det offentliga. Men även det som vi lägger på flyktingmottagandet genererar ju efterfrågan och därmed produktion".

"Låga räntor och stigande löner kommer att ge en svensk ekonomi en rejäl skjuts framöver. Det uppger OECD i sin senaste konjunkturrapport. Även arbetslösheten väntas sjunka." Det skriver Aftonbladet och intervjuar Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att OECD:s prognos för de offentliga finanserna är för optimistisk: "Sveriges ekonomi är på väg uppåt men jag är som många andra orolig för kostnaderna för flyktingmottagandet. Rimligt är att vi måste göra andra besparingar och acceptera större underskott i de offentliga finanserna."

"Finansministern vill spara, minska biståndet och låna pengar för att hantera flyktingkrisen. Men ekonomer vill se andra lösningar. Professor Lars Calmfors [IFN] föreslår också vissa skattehöjningar." Det skriver Svenska Dagbladet.

Allt eftersom antalet fattiga människor i ett land ökar, ökar marknaden för billiga produkter och köpkraften hos de fattiga ökar, skriver Pakistan Dawn i en notis, med anledning av forskning av Andreas Bergh och Therese Nilsson, IFN. De båda har funnit att  "inkomstskillnaderna är en otillräcklig indikator på välfärd för de fattiga".
 

I en slutreplik på Brännpunkt skriver Benjamin Dousa, Moderata Studenter, att "en tredje väg i migrationspolitiken borde vara att det är kostnaden och inte människorna som är problemet". Dousa refererar till forskning av Andreas Bergh, IFn och Lunds universitet.

I en ledare skriver Dala-Demokraten att "det är en ironi utan like: Det stora svenska flyktingmottagandet kan bli den faktor som till slut sopar bort den ekonomiska idiotdoktrin som tyngt landet och försvårat det förnuftiga tänkandet kring samhällsekonomi sedan nittiotalet", Det som avses är bl.a. utgiftstak och överskottsmål. Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

"Vår offentliga sjukvård och omsorg om barn och gamla blir svårare att finansiera om medborgarnas beskattningsbara inkomster står stilla" skriver Henrik Jordahl under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle. Han tar avstamp i boken Tillväxt (Studentlitteratur), författad av Klas Eklund. Jordahl förklarar att sedan 2007 har Sverige inte haft någon tillväxt i real BNP per capita, även den tekniska utvecklingen har stått stilla.

Henrik Jordahl avslutar artikeln:

"De bakomliggande förklaringar som Klas Eklund framhäver kastar mörka skuggor över framtiden. Sverige har en stor offentlig sektor och höga skatter. Byggsektorn är hårt reglerad. Vi har problem med innovationer och entreprenörskap; samma gamla exportföretag dominerar näringslivet. Invandringen har förvisso bidragit till högre BNP, men endast genom att befolkningen blivit större.

BNP per capita påverkas istället negativt av invandringen så länge nya svenskar har svårt att få jobb. Skolans kvalitet har fallit jämfört med våra konkurrentländer. Den politiska ivern att ta tag i de här frågorna har under en längre tid varit begränsad. Det finns därför visst fog bakom oron för en lång och kall vinter med en kvardröjande ekonomisk stagnation."  

En replik 2015-11-18 från Göran Swahn vd Indikat AB

I en debattartikel på SvD Näringslivs nya debattforum skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, att en gränsöverskridande dragkamp om jobben inletts och att ett tecken på att den "riskerar att bli brutal är det valutakrig som nu pågår". Han skriver: "Riksbanken är i högsta grad med i valutakriget och legitimerar det med sitt deltagande. Små länder med egna valutor som Sverige blir säkra förlorare i ett eskalerande valutakrig."