IFN i media

Den 14 september är det 10 år sedan folkomröstningen om euron. I en gästkrönika räknar Anne-Marie Pålsson upp folk som var för och folk som var emot . Assar Lindbeck, IFN, tillhörde den förra kategorien. Hon avslutar: "glöm inte vår utrikesminister – Carl Bildt. Ty det var faktiskt denne utpräglade EU-vän som lade grunden för det svenska nejet. Under sina sista år som partiledare för M chockade han det politiska systemet genom att kräva att frågan om ett svenskt medlemskap i EMU skulle avgöras i en folkomröstning."

I en ledare skriver Barometern om läxrut. Skribenten är upprörd över sakfel i en nyhetsartikel om läxrut (SvD 27/8). Artikeln har spritts vidare till bl a TT. I denna finns den felaktiga uppgiften att Skolverket ska ha konstaterat betygsskillnader mellan elever som fått/inte fått köpt läxhjälp. "Tyvärr är läxrutsfadäsen inte ett olyckligt undantag. Nationalekonomen Tino Sanandaji har nyligen visat hur svenska nyhetsmedier i två olika fall gett en alltför skönmålad bild av migrationens kostnader".

Hur kan det komma sig att sjukskrivningarna bara ökar och ökar, trots att vi bevisligen blir friskare och friskare, frågar sig Per Gudmundson i SvD:s huvudledaren. Ämnet och svaret är hämtat från forskning av Martin Ljunge, IFN, som redovisas i senaste numret av Ekonomisk Debatt. SvD drar slutsatsen att "Ljunges tes skulle kunna vara en förklaring på effekterna efter Alliansens reformer under förra mandatperioden. Incitamenten att sjukskriva sig försämrades, varför sjuktalen sjönk under en period. Men kulturen bröts aldrig."

Andreas Bergh, IFN, är ny kolumnist på Svenska Dagbladets ledarsida. I sin första kolumn skriver han om tillit. "Anser du att det går att lita på människor i allmänhet? Då är du i gott sällskap: Två av tre i Sverige svarar ja på frågan – fler än i de flesta länder." Kolumnen avslutas: "Det kan tyckas naivt på gränsen till dumdristigt att lita på andra människor som man inte ens känner. Men det är också modigt och berömvärt. Vad spelar det för roll att människor är pålitliga om ingen vågar ta risken att lita på någon annan?"

Yngre generationer använder sjukförsäkringen oftare än äldre generationer – trots bättre hälsa skriver Forskning & Framsteg i en artikel om forskning presenterad av Martin Ljunge, IFN. Det handlar om en normförskjutning, säger Martin Ljunge till tidningen. "Äldre generationer ser inte dessa förmåner som en självklarhet, och minns kanske att det tidigare var skambelagt att få hjälp av staten."

I en ledarkommentar skriver Barometern om forskning av Martin Ljunge, IFN. Det handlar om sjukskrivning i olika generationer: "Detta objektiva hälso­faktorer till trots, tenderade de yngre att ha en högre sjukbenägenhet" skriver tidningen och citerar Martin Ljunge i Ekonomisk Debatt: ”Det nya samhället kan ha tett sig främmande för tidigare generationer som levt i ett lutheranskt samhälle med en stark tonvikt på att försörja sig själv och inte ligga det allmänna till last".

I ett debattinlägg om läxhjälp och RUT frågar Agneta Gille (S) vad de borgerliga riksdagsledamöterna från Uppsala län anser om rut-avdrag för läxhjälp? Är detta det mest effektiva sättet att använda skattepengar? Gille hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN: trots att han "har visat att skattesubventionen för en enda läxläsningstimma skulle räcka till fyra lektionstimmar i skolan, så införde regeringen det."

I en ledarkommentar skriver SvD om att syriska flyktingar regelmässigt i fortsättningen ska få permanent uppehållstillstånd (PUT). "Humanitärt är det ett oklanderligt beslut. Samtidigt får Sveriges engagemang för flyktingarna inte stanna vid uppehållstillståndet." SvD påpekar att det är svårt för utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. "Nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] påpekade i en artikel nyligen att 43 procent av de långtidsarbetslösa i Sverige är utrikesfödda, trots att de bara utgör 15 procent av befolkningen."

I en ledare kommenterar tidningen en studie som presenterats av Skolinspektionen om betygsättning av nationella prov. "Undersökningen visar att det framför allt är i friskolor som lärarna överskattar elevens kunskaper." Jonas Vlachos, affilierad till IFN, kommenterar att friskolornas elever presterar bättre på de nationella proven än de elever som går i kommunal skola. ”Vad vi då hittar är att en del, eller till och med hela den effekten, beror på att proven helt enkelt rättas mer generöst av friskolorna.”

Jonas Vlachos, afflierad till IFN, har varit med och skrivit en studie för Skolinspektionen, om skillnader vid rättning av nationella prov. "Friskolor sätter i genomsnitt mer generösa betyg på nationella prov än kommunala skolor" skriver SVT Nyheter och intervjuar Jonas Vlachos. Han menar bland annat att "en lösning skulle kunna vara att man rättar proven externt, att någon aktör som inte har någon koppling till skolan får rätta proven istället". Även TT refererar till Jonas Vlachos och detta uttalande. TT-artikel publiceras i en rad tidningar i mer eller mindre omarbetad form, bland annat Dagens Arena, Arbertarbladet, Smålandsposten och Barometern.

Ekonomiekot lördag har tagit temperaturen på USA:s ekonomi, inför Barack Obamas planerade besök i Sverige i veckan. Tino Sanandaji, IFN, och Merrick Tabor, statsvetare vid Stockholms universitet intervjuas.

Besökarna strömmar till lokala marknader konstaterar P4 Östergötland och har talat med Matilda Orth, IFN som förklarar en tendens inom handeln: "Vi har sett en lång trend med etablering av stormarknader så det här med mer småskalig produktion kan ses som ett svar på eller komplement till den utvecklingen."

I ett debattinlägg skriver C. Fred Bergsten, Peterson Institute, om hur Sverige lyckats med ekonomiska och sociala reformer efter krisen i början av 1990-talet. I sammanhanget nämner han forskning från IFN.

Det kan bli både dyrt och ineffektivt att låta kommunala energibolag ta särskilt klimatansvar, skriver Miljö & Utevckling i en artikel om SNS-rapporten "Energimarknaden, ägandet och klimatet". Författare till rapporten är Thomas Tangerås, IFN, tillsammans med forskarna Jesper Stage och Tommy Lundgren.

Offentligt ägande är värdefullt på marknader med svag konkurrens eller andra marknadsmisslyckanden, men inte annars. En naturlig tanke är att (del-)privatisera konkurrensutsatt verksamhet. Ett exempel är en eventuell delning av Vattenfall, skriver Thomas Tangerås, på Brännpunkt i SvD. Han är en av författarna till en ny SNS-rapport: "Energimarknaden, ägandet och klimatet". Thomas Tangerås menar att i privata bolag kan invånarna själva bestämma ifall de vill vara med på tåget eller ej genom aktieinnehav. Det samma gäller inte för kommunala bolag.

Dagbladet i Sundsvall och Länstidningen Östersund skriver i en ledarkommentar om läxhjälp: "För varje RUT-finansierad läxtimme kostar tre-fyra gånger mer än en lektionstimme per elev enligt ekonomen Jonas Vlachos [affilierad till IFN], om man får tro SvD, och det kan man säkert i detta fall."

I en ledare (S) skriver Peter Franke i Allehanda.se samt Värmlands Folkblad att "likvärdigheten är en av skolans viktigaste principer". Ledarskribenten hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN: "Nationalekonomen Jonas Vlachos har räknat ut att skattesubventionen för en enda privatlektion skulle räcka till fyra undervisningstimmar i skolan."

SvD skriver på nyhetsplats om att "samtidigt som läxbolagen slåss om den snabbväxande läxmarknaden, brottas våra skolpolitiker med ett av skolhistoriens största problem: den minskade likvärdigheten i skolan". Tidningen skriver om forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "När ... Jonas Vlachos jämförde statens kostnader för läx-subventionen jämfört med vad en lärarledd skollektion kostar, blev slutsatsen att systemet var ineffektivt".

På DN Debatt skriver två företrädare för Friskolornas Riksförbund om betydelsen av föräldrarnas utbildningsbakgrund. De hänvisar till två forskare som är knutna till IFN: Jonas Vlachos och Gabriel Sahlgren. Debattörerna skriver: "Forskaren Jonas Vlachos konstaterar att för betygen i årskurs nio tycks fördelen med att ha en högutbildad mor ha minskat något mellan 1990 och 2008."

Dagens Industri rapporterar att vårdföretaget Attendo ökar skuldsättningen för att få loss kapital ur bolaget. På detta tema har TT intervjuat Magnus Henrekson, IFN: "Den här miljarden hade kunnat användas för att expandera verksamheten ännu mer. Att ägarna istället vill plocka ut den visar att man blivit försiktigare i sin strategi. Det drabbar den svenska äldreomsorgen i sin helhet".

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika i ST om så kallas medborgarlön: "Med tanke på all berättigad kritik som riktats mot dagens försörjningsstöd ... vore det önskvärt om medborgarlönsförespråkarna kunde bli tagna på större allvar i debatten. Men då får de nog byta ut sina argument ..." Andreas Bergh tror dock inte att detta kommer att ske:"Sannolikheten att det ska hända är nog lika stor som sannolikheten att Sverige plötsligt skulle införa medborgarlön: Så gott som noll."

I ett debattinlägg av Jenny Sandsten, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, hänvisas till ett debattinlägg av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, IFN, i DN 6/7. Artikelförfattaren håller med om att den sociala kompetensen behöver förbättras men drar dock andra slutsatser. Hon föreslår bland annat att detta kan ske genom att "skolan förstatligas för att öka likvärdigheten mellan skolor och elevers förutsättningar".

"Kvotering går emot den grundläggande rättviseprincipen att människor ska belönas efter insats" skriver Ivar Arpi i en ledare i SvD. Han hänvisar till en studie av Johanna Möllerström, Harvard och IFN. Hon har undersökt hur samarbete inom grupper påverkas av kvotering. "En tydlig effekt syntes: När deltagare kvoteras in så minskar samarbetet inom hela gruppen. Inte bara gentemot dem som kvoterats in, utan generellt."

I ett inlägg i Ekonomistas har Olle Folke och Johanna Rickne, IFN, tillsammans med Petra Ornstein, Uppsala universitet, granskat granskningen av rapporten Slagen Dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige: En omfångsanalys (2001). En granskning som initierats av Uppsala universitet.

Kritikerna av rapporten har ifrågasatt slutsatsen att våld förekommer inom alla samhällsklasser. Att det är ett missförstånd att det är ”vissa män” som är våldsamma.

”Vi anser att det finns stora brister i analysen och tolkningen som leder fram till granskarnas slutsats” skriver Folke, Ornstein och Rickne: ”Vi tycker att bristerna i granskningen av Slagen Dam visar på problematiken med att låta personer från andra ämnen göra formella bedömningar av forskares kompetens. Vi håller inte med om att analysen i granskningen ger någon grund för slutsatsen att Slagen Dam brister i kvalitet.”
 

I ett nyhetsinslag rapporteras om risken att fler friskolor kommer att gå i konkurs under de kommande åren. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas. Han menar bland annat att konkursen inom skolkoncernen JB "sänder en signal till de andra företagen akta er för att expandera". Han förklarar att "några fler konkurser kommer vi nog att se".

Mer än var tionde kyrkopolitiker lämnar sina uppdrag innan mandatperioden är slut, skriver Kyrkan Tidning. Man har bland andra intervjuat Richard Öhrvall, IFN och SCB. Han slår hål på myten om att avhoppen mest beror på att avhopparna inte trivs i den politiska hetluften.

I en debattartikel skriver Bo Adling, chef Sveriges byggindustrier Helsingborg, att Sverige inte har råd med ytterligare 70 år av en dåligt fungerande hyresmarknad: "Redan för 50 år sedan utkom boken Bostadsbristen, där några framträdande nationalekonomer, bland andra professor Assar Lindbeck (IFN), såg det negativa sambandet mellan hyresregleringen och bostadsbristen."

Globalisering och internet har ritat om bingokartan, skriver DN Lördag och intervjuar bland andra Joacim Tåg, IFN. "Branschen kommer kanske att minska, men jag tror inte att den behöver dö ut. Hallarna behöver specialisera och nischa sig. För­delen är den sociala samvaron som onlineaktörer inte kan konkurrera med. Dessutom kan onlinebingo locka till sig nya kunder som kan få upp ögonen för att man även kan spela bingo i lokaler."
Hur påverkas framtidsutsikterna av att klientelet är äldre?
– Det behöver inte vara negativt. Vi ser en stor demografisk föränd­ring där vi lever allt längre och där­för kommer att ha fler pensionärer. Vi kommer alltid att ha behov av att mötas och där kan bingohallarna fylla en viktig funktion, förklarar Joacim Tåg för DN.
Vad tycker du om att svenska och utländska bingoaktörer verkar under olika spelregler?
– Man måste komma ihåg att det finns argument för att reglera spel­marknaden. Det kan bli dyrt för samhället om folk blir spelberoen­de. Samtidigt måste man se hur det ser ut i omvärlden. Om många spe­lar onlinebingo hos utländska aktö­rer, hur stor hindrande effekt har då den svenska regleringen? Det kan man diskutera, säger Joacim Tåg.

I en debatt artikel om skolan skriver Nima Sanandaji om forskning av Andreas Bergh, IFN: "Den ovanligt höga inkomstjämlikheten i Sverige uppstod ..., som forskaren Andreas Bergh har visat, redan innan övergången mot höga skatter och omfattande omfördelning."

I en krönika skriver Anders Jonson om finansmister Anders Borgs "uppgång och fall". I detta sammanhang hänvisar han bland andra till Assar Lindbeck, IFN: "Så gott som alla från Vänsterpartiet till Assar Lindbeck anser att det är fel att hålla fast vid ett överskottsmål ... Men finansministern som tidigare ansågs söka svar i den ekonomiska forskningen, beskrivs numera som en maktfullkomlig typ som skäller ut de som har mage att ha en annan uppfattning."

I en ledare kommenteras svensk bostadspolitik. Corren  menar att "bostadsbristen har skapats genom politiska regleringar som saboterat marknaden." Tidningen skriver att samtliga riksdagspartier inte ens vill nudda vid det "överskuggande strukturfelet: hyresregleringen anno 1942, eller bruksvärdessystemet, som skapat vad nationalekonomen Assar Lindbeck kallat 'en 70 år lång katastrof'."

I en ledare om svenska bostadspolitik menar NT att bostadsminister Stefan Atterfall "inte har det enklaste uppdraget i regeringen. Uppriktigt sagt går det sådär med bostadsförsörjningen i landet." Tidningen avslutar ledaren med en hänvisning till Assar Lindbeck, IFN: "Som ekonomiprofessorn Assar Lindbeck sa i Almedalen: Sverige har omfattande problem på två områden. Det är arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Båda tillhör de marknader som ännu inte är avreglerade."

I en nyhetsartikel skriver Aftonbladet om att "studier visar att ­parhushållen drar ifrån ekonomiskt." I artikeln intervjuas Andreas Bergh, IFN, som bland annat förklarar att "i takt med att fler och fler bor ensamma ökar också inkomstklyftorna, det är en långsiktig trend. Den som lever ensam har inte någon att dela inkomsten med".

Man kan med rätta uppröras över debaclet i Vattenfall, skriver Dalarnas Tidningar i en ledare. Men vad som upprör än mer är höga skatter: "Med höga skatter sjunker nämligen tillväxttakten – det slog forskarna Andreas Bergh och Magnus Henrekson entydigt fast i boken Varför går det bra för Sverige?" skriver tidningen och avslutar kommentaren: "Sedan 2006 har skatterna sänkts i flera steg ... Detta är bra, men att Sverige fortfarande ligger näst högst i världen vad gäller skattetryck betyder att det finns mer att göra. För välfärdens skull."

I en ledare skriver GP att vi istället för att diskutera inkomstjämlikhet bör tala om hur alla kan ges jämlika förutsättningar: "En studie från Institutet för näringslivsforskning från 2010 påpekar att jämfört med USA så är det en mycket högre andel av de allra rikaste i Sverige som har ärvt sina pengar än som har tjänat ihop dem själva." GP konstaterar att det finns "en ojämlikhet i Sverige som bygger på status och arv snarare än inkomst. När svenska skyttegravar har grävts längs inkomstklyftorna borde fokus ha lagts på bostads- och utbildningspolitik."

I en ledare kommenterar Smålandsposten läkarbristen och avslutar med att ge ett nationalekonomiskt perspektiv: "Många av våra största framtidsproblem kan [dock] härledas till insider-outsider dilemmat, så även läkarbristen. Det förutan hade den onödiga låsningen med vår läkarförsörjning varit snudd på omöjlig att förstå. Nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] har, om inte myntat, så i alla fall populariserat och anpassat konceptet för svenskt bruk. De som har privilegier, som LAS-skydd, hög lön, medbestämmande, är lika måna om att behålla dem ..."

BLT publicerar en artikel från TT där IFN-forskaren Henrik Jordahl uttalar sig om privat kontra statligt ägande: " Forskningen visar att statliga bolag oftast blir mer lönsamma och mer effektiva om de privatiseras. Vad det beror på kan man inte säga säkert men sannolikt är att just ägarstyrningen blir bättre".

I en nyhetsartikel om Vattenfall-affären citerar Norrbotten-Kuriren Henrik Jordahl, IFN. Tidningen skriver: "Vattenfall skulle kunna bli både mer effektivt och lönsamt om bolaget privatiserades, enligt nationalekonomen Henrik Jordahl".  Henrik Jordahl förklarar bland annat att "staten är ofta en väldigt svag ägare".

I en insändare skriver grundaren av en engelsk skola om fördelarna med klädkod i skolan. Hon hänvisar till ett debattinlägg i DN (2013-07-06) av IFN-forskarna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji: En undersökning bland företagsledare visar att "självdisciplin, motivation, uthållighet och punktlighet är egenskaper som efterfrågas i arbetslivet. Ny forskning visar att dessa mjuka egenskaper delvis har tappats bort i skolan."

I en krönika som publiceras i Sundsvalls Tidning, Dalarnas Tidning, HelaGotland.se, Norra Västerbotten och Västerbottens-Kuriren skriver Andreas Bergh, IFN, om reklam. "Reklam syns i allt fler sammanhang och kan utan tvekan uppfattas som påträngande. Men reklam fyller också många viktiga funktioner ... Har vi fri företagsamhet och dessutom yttrandefrihet, måste producenter naturligtvis få lov att berätta om sina produkter för potentiella konsumenter." Han menar dock att "det är viktigt att journalister och läsare är på sin vakt. Den värsta reklamen är den du inte vet om att du utsätts för".

I en ledare kommenterar Maria Ludvigsson ett inlägg i Expressen av arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. I sammanhanget hänvisar Maria Ludvigsson till DN debatt (2013-07-06): "Det finns jobb att söka men såväl utbildning som, om man får tro nationalekonomerna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji [IFN] den sociala kompetensen verkar otillräcklig för anställning".
 

I en ledare i Västerviks-Tidningen diskuteras Jan Guillous uttalande om hur regeringens politik har gjort Sverige ledande i fattigdomstillväxt. Skribenten hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, som menar att den relativa fattigdomen inte är ett problem. "Lindbecks pragmatiska inställning är befriande" menar tidningen.

Läs mer

Arbetsförmedlingens tidning Platsjournalen citerar på förstasidan den debattartikel som IFN-forskarna Magnus Henrekson och Tino Sanandaji publicerade på DN Debatt 2013-07-06. "Ung och arbetslös? Då kan lösningen vara att bli bättre på så kallade icke­kognitiva färdigheter. Med det menas
mjuka egen­skaper som till exempel självdisciplin, motivation, uthållighet och punktlighet."

Heidi Avellan i Sydsvenskan skriver om ungdomar och arbete och hänvisar till debattartikeln i DN Debatt (6/7) skriven av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN.

Läs mer

I en gästkrönika i Ystads Allehanda skriver Karin Rebas om ungdomar, social kompetens och att lyckas i arbetslivet med utgångspunkt i debattartikeln i DN Debatt (6/7) av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN.

Läs mer

I en artikel i Fokus (ursprungligen publicerad 28 juni i Fokus sommarupplaga) diskuteras nedläggningen av Stiga i Tranås och argumenten för och emot att flytta produktionen utomlands. Magnus Henrekson, IFN, förklarar att det inte behöver vara något negativt att svenska industrijobb försvinner och att "andelen anställda i industrin minskar i hela västvärlden och vi går mot ett tjänstesamhälle. Det gäller Sverige också."

Läs mer

I en ledarkommentar skriver Ivar ArpiI  om att Europa sackar efter på flera punkter, "särskilt vad gäller konkurrenskraft och arbetsmoral". Han menar att vi måste jobba för välfärden. "Om det stämmer, som ekonomerna Tino Sanandaij och Magnus Henrekson skrev på DN Debatt (6/7), att dagens svenska ungdomar har svårt med 'självdisciplin, social kompetens, motivation, arbetsmoral, uthållighet, pålitlighet, punktlighet och emotionell stabilitet', så bådar det inte gott för framtiden. Vi behöver röra oss framåt, inte bli höga på nostalgitrippar."

Ledaren i Gefle Dagblad diskuterar ungdomar och social kompetens med anledning av debattartikeln i DN Debatt (6/7) skriven av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, båda IFN. Samma kommentar publiceras i Allehanda.se samt HelaGotland.se.

Läs mer i Gefle Dagblad

Läs mer i Allehanda.se

Läs mer i HelaGotland.se

Ledaren i Hela Hälsingland debatterar inlägget i DN Debatt (6/7) av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji om ungdomsarbetslöshet och ungdomars "mjuka" kompetenser.

Läs mer

Ledaren i Dalarnas Tidningar tar upp debattartikeln skriven av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji i DN Debatt (6/7) för att diskutera ungdomsarbetslöshet.

Läs mer