Lars Calmfors skriver att Löfvens främsta insats maktpolitiskt är att han kunnat leda en minoritetsregering i sju år trots Socialdemokraternas svaga parlamentariska ställning. Men han listar också misslyckanden:
"Ett uppenbart politiskt misslyckande var dock att Löfvenregeringen aldrig kom i närheten av sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet: tvärtom har Sverige den fjärde högsta arbetslösheten i unionen. Sysselsättningspolitiken kunde ha utformats bättre, särskilt för lågutbildade och främst då utrikes födda sådana. Men framför allt blev själva målformuleringen snarast ett självmål."