Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Vindkraftens utmaningar

5 juli 2021

Ett viktigt och välkommet inslag i landskapet som bidrar till en hållbar energiomställning, eller störande och skrymmande installationer som förstör miljön och friden för de kringboende. Det är de två ytterligheterna i synsättet på vindkraft, en energiform som är omgärdad av flera målkonflikter. Nyligen presenterades regeringens utredning om det kommunala vetot i vindkraftsetableringar. Erik Lundin har under 2021 påbörjat ett forskningsprojekt om lokaliseringen av vindkraftverk. Han ser flera problem med dagens system, varav det kommunala vetot är ett.

Foto: Marie Sjödin från Pixabay 

Det kommunala vetot innebär att kommuner relativt sent i processen kan säga nej till nya vindkraftverk. Utredningen föreslår nu att kommuner även i framtiden bör ha rätt att neka vindkraftsetableringar, men att det måste ske i ett betydligt tidigare skede, och att beslutet kommer att vara bindande. Erik Lundin tror dock att även detta kommer att föra med sig problem:

– Det är bra att beslutet måste komma relativt tidigt i processen, och att det är bindande. Det är en fråga om rättssäkerhet. Samtidigt lämnar utredningen frågan om ekonomisk kompensation hängande i luften. I dagsläget finns inga lagar som ger kommuner och närboende rätt till detta. Om kommunerna tvingas till ett tidigare beslut, borde de även få veta vilken kompensation de har rätt till.

Erik Lundin tittat på andra modeller, bland annat en kommunal fastighetsskatt på vindkraftverk. Intäkterna skulle tillfalla kommunen och alltså kunna användas till annan kommunal verksamhet, vilket skulle öka kommunernas ekonomiska incitament att tillåta vindkraft.

– Idag finns redan en fastighetsskatt på vindkraftverk, men intäkterna går till staten. En möjlighet att lösa frågan om ekonomisk kompensation är att låta skatten tillfalla kommunerna. Fastighetsskatten baseras på vindkraftverkens installerade kapacitet, och är därmed kopplad till det kommersiella värdet av projektet. Det är bra, eftersom kommunerna då får starkare incitament att godkänna projekt som har en större kommersiell potential.  

Hur ser då stödet ut för den kommunala fastighetsskatt som du förespråkar?

– Vindkraftsföretagen är av naturliga skäl positiva  – de betalar ju skatten ändå, och en kommunalisering leder ju sannolikt till att fler projekt godkänns. Politiskt är stödet relativt svagt hos riksdagspartierna. Kanske eftersom trycket då även kan öka på att kommunalisera fastighetskatten på vattenkraft, vilket skulle leda till ett ganska stort bortfall i statskassan. Kanske tycker man även att en sådan reform skulle kräva en förändring av det kommunala utjämningssystemet, men det är en spekulation. Både Norge och Finland har ett system med kommunal fastighetsskatt, och vad jag förstår så är problemen med lokalt motstånd mindre där, så jag tycker definitivt att även Sverige bör överväga detta.  

Erik Lundin kommer i det nya forskningsprojektet analysera flera olika aspekter av vindkraftslokaliseringen. Nya, ännu opublicerade data, visar exempelvis att stödet för Miljöpartiet är större i områden utan vindkraft, medan stödet för Sverigedemokraterna är större i områden med vindkraft. Trots att det ännu inte går att dra några säkra slutsatser mellan etableringen av vindkraft och politiska sympatier, ser Erik Lundin att internationell forskning också visar på denna tendens:

– Ny forskning från Tyskland indikerar att stödet för det tyska miljöpartiet minskade väsentligt i områden där en vindkraftsetablering ägt rum (Germeshausen et al. 2020). Det finns även forskning från Kanada som visar att stödet för det vindkraftsvänliga liberala partiet minskade i områden där vindkraftverk uppförts (Stokes 2016). Den senare studien visar även att väljarna endast bestraffade de lokala beslutsfattarna; stödet för det liberala partiet minskade bara i kommunalvalen, inte i nationella val.

Sverige har som mål att ha en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040 och Naturvårdsverket och Energimyndigheten har tillsammans tagit initiativ till en strategi för hållbar utbyggnad av vindkraft i Sverige. När vindkraften tycks vara omgärdad av en ”not in my back yard”-problematik, ser Erik Lundin flera aspekter av vindkraftslokaliseringen som bör undersökas närmare:

– Förutom ramverket kring den ekonomiska kompensationen finns det också anledning att undersöka frågor som: Är det så att det är mindre sannolikt att vindkraft byggs i områden med hög socioekonomisk status? Är vissa partier mer benägna att godkänna vindkraftsprojekt än andra? En annan fråga är huruvida kommunerna är mer benägna att godkänna projekt som har en lokal förankring, exempelvis genom att den ägs av en ekonomisk förening, avslutar Erik Lundin.

Referenser:

Robert Germeshausen, Sven Heim, och Ulrich Wagner: “Public Support for Renewable Energy: The Case of Wind Power”, opublicerat manuskript, 2020: https://www.dropbox.com/s/yjh2e5jutdfhf6d/wind_paper_20210301.pdf?raw=1

Leah Stokes: “Electoral Backlash against Climate Policy: A Natural Experiment on Retrospective Voting and Local Resistance to Public Policy.” American Journal of Political Science, 60(4): 958– 974: https://dspace.mit.edu/handle/1721.1/99561