Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Pandemi och barnafödande

12 juli 2021

Therese Nilsson, IFN, och Lunds universitet, är en av forskarna bakom studien ”Disease and Fertility: Evidence from the 1918 Influenza Pandemic in Sweden” som accepterats för publicering i Economics and Human Biology

Foto:  SeppH från Pixabay 

Studien visar att pandemier kan minska barnafödandet på lång sikt, vilket kan få negativa ekonomiska konsekvenser. Att nettoeffekten på lång sikt var att fertiliteten gick ner efter Spanska sjukan-pandemin, är en ny insikt, säger Therese Nilsson.

Forskning som studerat pandemier, men även andra typer av katastrofer, har visat på just högre barnafödande på kort sikt men med hjälp av unika historiska data som gör det möjligt att analysera vad som skedde över en lång tidsperiod, kan forskarna visa att ökningen bara är kortsiktig. Detta kan också kopplas till dagens pandemi, menar Therese Nilsson:

– Pandemier kan påverka befolkningstillväxten antingen direkt genom att invånare dör, eller indirekt genom att påverka fertilitet och migration. Trots att inte så många kvinnor i fertil ålder dött i Covid-19, kan pandemin ändå påverka fertiliteten eftersom den kan leda till att kvinnor och par kan välja att vänta med att skaffa barn, och /eller skaffa färre barn, som svar på den osäkerhet vi har relaterat till ekonomi och folkhälsa, säger hon.