Det enklaste måttet på en forskares eller institutions forskningsproduktion är antalet publikationer. Det kan exempelvis vara artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Ofta görs en justering baserad på publiceringskällans kvalitet. För en artikel innebär detta att den tillskrivs ett värde motsvarande den genomsnittliga artikeln i tidskriften.
”På senare år har intresset ökat för att mer direkt mäta kvaliteten hos en viss studie i stället för att bara anta att den är lika med genomsnittet för artiklarna i den tidskrift där studien publicerats”, skriver Simon Ek och Magnus Henrekson i Ekonomisk Debatt 1/2018.
– Vanligtvis mäts kvaliteten genom att man räknar hur många gånger studien citerats, säger Henrekson. Att citeras innebär att en forskares studie omnämns av en annan forskare i en vetenskaplig artikel. Detta ses som ett kvitto på att forskningen är relevant och intressant.
– En forskare kan få artiklar publicerade i högt rankade vetenskapliga tidskrifter men ser man tio år senare så kan det visa sig att forskningen vare sig var relevant eller användbar. Inga andra forskare har använt den i sin forskning. Studien har inte citerats, förklarar Magnus Henrekson.
Han tillägger att det inom samhällsvetenskap ofta tar flera år innan man kan konstatera forskningens värde för samhället. Något som är centralt eftersom skattepengar finansierar större delen av forskningen på svenska universitet och högskolor. För IFN:s del är det därtill frågan om att kunna visa privata finansiärer vad deras insatser resulterat i.
– Citeringar bidrar med ett objektivt mått. Samtidigt ska man komma ihåg att citeringar aldrig helt kan ersätta professionella utvärderare vid exempelvis tjänstetillsättningar, förklarar Magnus Henrekson.
Hur mycket citeras IFN-forskares arbeten?
– Det är stor variation. Det tar ju tid att bli en välciterad forskare. Ungefär 10 procent av forskarna står för hälften av alla citeringar. Så ser det även ut på universitet och högskolor, säger Magnus Henrekson.
I en bibliometrisk analys av Ulf Sandström, KTH, från 2015 jämförs IFN-forskares citeringsgrad med samtliga 48 000 forskare med svensk affiliering, inom alla discipliner. Det visar sig att under åren 2008–2012 var det fyra IFN-forskare som tillhörde de 1 procent mest citerade. Ser man till de 10 procent mest citerade var 14 IFN-forskare med i den gruppen.