• Publikationer
    • Alla publikationer (listor)
    • Om våra publikationer
  • Forskare
  • Forskningsprogram
    • Entreprenörskapets ekonomi
      • Pågående projekt
      • Avslutade projekt
      • Publikationer
        • Artiklar på engelska
        • Artiklar och rapporter på svenska
        • Working Papers
        • Böcker
      • Databaser
      • Finansiärer
      • Från skyddsnätsekonomi till studsmatteekonomi
    • Företagens konkurrenskraft
      • Pågående projekt
      • Avslutade projekt
      • Publikationer
        • Tidskriftsartiklar
        • Böcker och bokkapitel
        • Artiklar på svenska
        • Working Papers
        • Övrigt
      • Debattartiklar
      • Konferenser och seminarier
      • Finansiärer
    • Geoekonomi
      • Pågående projekt
      • Publikationer
        • Tidskriftsartiklar
        • Böcker och bokkapitel
      • Debattartiklar
    • Institutioner, marknader och näringsliv
      • Pågående projekt
      • Avslutade projekt
      • Publikationer
        • Artiklar på engelska
        • Böcker och bokkapitel
        • Artiklar på svenska
        • Working papers
        • Debattartiklar och krönikor
        • Populärvetenskap
    • Skatter och samhälle
      • Pågående projekt
      • Publikationer
        • Working Papers
      • Debattartiklar
      • Konferenser och seminarier
    • ...avslutat program: energi
      • Avslutade projekt
      • Publikationer
        • Working Papers
        • Vetenskapliga artiklar
        • Böcker, bokkapitel och rapporter
        • Debattartiklar
      • Finansiärer
      • Konferenser och doktorandkurser
    • ...avslutat program: tjänster
      • Avslutade projekt
      • Publikationer
        • Forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar
        • Böcker och bokkapitel
        • Artiklar på svenska
        • Populärvetenskap och policyorienterade rapporter
      • Finansiärer
      • Konferenser
        • Hur skapas kvalitet i hemtjänsten?
        • Ny bok om varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas!
        • Hur ska offentliga tjänster finansieras, organiseras och levereras?
        • Påverkar skolors styrning och ledning elevernas resultat?
        • Universitetsreform! – Recept för att lyfta högre utbildning
  • Nyheter
  • Seminarier och kalender
    • IFN Stockholm Conference
      • 2024 Sustainable Energy Transition
        • Program
        • Conference Report
      • Äldre konferenser
        • 2023 Taxation and Inequality
        • 2022 Culture and Institutions
    • Aktiviteter tidigare år
    • Vetenskapliga konferenser
    • Om våra aktiviteter
  • IFN i media
  • IFN Play
    • IFN-podden
    • Policyseminarier
  • Nyhetsbrev
  • Karriär
    • Hur det är att arbeta på IFN
      • En skola för resten av livet
      • Vem är Malte Meuller?
      • Vem är Jonathan Olausson Toft
    • En gästdoktorand berättar
  • Om IFN
    • Hitta hit
    • Ledning och administration
    • Styrelse
    • Finansiering
    • Vanliga frågor om IFN
    • Årsböcker
    • Historik
      • Historiska skrifter
      • Jubileum
      • Tidslinje
      • Making a mark... på väggarna på IFN
    • Integritetspolicy
  • Presskontakt
  • Ämnesområdessökning
  • Institutet för Näringslivsforskning
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsbrev 2-2019
  • Sök
  • Intranät
  • ENG English
  • Institutet för Näringslivsforskning
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsbrev 2-2019

Forskningen visar att bättre tillgänglighet och kontinuitet är bäst för patienterna

Nyhetsbrev 2-2019

Forskning av Petra Persson, Stanford University och IFN, Maria Polyakova och Yiqun Chen, även de på Stanford, visar att det är 10 procent större sannolikhet att personer med tillgång till informell hälsoexpertis, exempelvis läkare eller sjuksköterska i familjen, blir 80 år eller äldre. De är också betydligt mindre benägna att få kroniska livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärtattack, hjärtsvikt och diabetes. Studien har publicerats av National Bureau of Economic Research och kommer som working paper även på IFN.

Läs hela nyhetsbrev 2019–2

Ni har utgått från svensk data, varför?

Petra Persson: Tidigare forskning har dokumenterat betydande sociala skillnader i hälsa i stora delar av Västvärlden: individer med hög socioekonomisk status lever längre och är mindre sjuka än individer med låg socioekonomisk status. Vi vet dock mindre om vilka mekanismer som genererar denna ojämlikhet. En hypotes som ofta diskuteras i USA är att ojämlikhet i hälsa kan förklaras av en ojämlik tillgång till hälsoförsäkring. Detta gör det intressant att studera ojämlikhet i hälsa i Sverige, där alla har tillgång till hälsoförsäkring.

Vi finner att ojämlikheten i dödlighet bland individer som är 75 år – ett mått som vi kan jämföra i Sverige och USA – är lika stor i Sverige som i USA. Detta pekar på att ojämlikhet i hälsa inte huvudsakligen kan förklaras av sociala skillnader i tillgång till hälsoförsäkring, och att det således är viktigt att undersöka andra förklaringar. Vår studie visar att sociala skillnader i tillgång till hälsorelaterad expertis är en viktig bidragande orsak till ojämlikhet i hälsa.

I forskningen ser ni att patienter med anhöriga inom vården blir äldre och friskare. Hur kan denna kunskap användas i vården?

Petra Persson: Alla kan förstås inte ha en läkare eller sjuksköterska i familjen, men våra resultat pekar på att politikåtgärder som på olika sätt ”för tillgången till vård närmare individen” har potential att både förbättra individers hälsa och att minska ojämlikhet i hälsa. En individ som har en läkare eller sjuksköterska i familjen har i princip kontinuerlig tillgång till någon att fråga om råd – dag som natt – och detta är en person med god kännedom om individens tidigare hälsoproblem som individen känner förtroende för. Detta pekar på två viktiga ingredienser:

  • hög tillgänglighet
  • kontinuitet/möjlighet att ha en långsiktig kontakt med samma läkare eller sjuksköterska.

Detta ligger relativt långt från dagens modell där det kan vara svårt att få prata med någon snabbt och patienter ofta träffar olika representanter för vården, vilket försvårar att förtroende byggs upp och minskar kunskapen om patientens vårdhistoria.

Ser du någon skillnad mellan USA och Sverige som ju har väldigt olika sjukvårdsystem?

Petra Persson: Inte direkt. Åtgärder som gör vården mer tillgänglig och som gör det möjligt att träffa samma vårdkontakt över tid kan i princip implementeras i båda sjukvårdssystemen.

Publicerad 26 mars 2019
Dela innehållet
LinkedIn X Facebook Skriv ut Kopiera URL URL kopierad!

Institutet för Näringslivsforskning, IFN, är en privat och oberoende stiftelse som forskar inom områden med hög relevans för det svenska näringslivet.

Kontakt
Grevgatan 34 - 2 tr
Box 55665
102 15 Stockholm


Telefon: +46-(0)8-665 45 00
Mail: info@ifn.se
Org. nr: 802001-5692
Bankgiro: 446-9995

  • LinkedIn