IFN:s nyhetsbrev består av fyra till sex brev med titeln Nyheter från IFN som handlar om IFN:s forskning och forskarnas aktiviteter. Tidigare publicerades även ett engelskt nyhetsbrev, IFN Newsletter, med temaartiklar om aktuella samhällsekonomiska frågeställningar.
Under 2013 antogs 50-talet artiklar författade av IFN-forskare för publicering i främst tunga internationella vetenskapliga tidskrifter. Två av de senaste exemplen är artiklar i Journal of Public Economics och European Economic Review. I dessa studeras dels hur multinationella företag påverkar vilka arbetsuppgifter som efterfrågas, dels hur beskattning av innovationer påverkar företagens riskvilja.
Är det verkligen sant att Sverige är ett skatteparadis i dag? frågar Magnus Henrekson i bokenEn skattereform för 2000-talet. Hans studie är en av många om skatter som IFN-forskare fortlöpande presenterar. I dagarna avslutas ett skattehistoriskt projekt under ledning av docent Mikael Stenkula. Exempel på andra skattefrågor som IFN studerar är beskattning av optioner och skatternas betydelse för tillgång på riskkapital.
"2013 var ett fantastiskt bra år för IFN, med många spännande forskningsresultat och publicering av resultaten i media" skriver Michael Treschow i årets första nyhetsbrev. Han förklarar att drygt 35 debattartiklar av IFN-forskare publicerades på debattsidor i främstDN och SvD. Dessutom intervjuades ett stor antal IFN-forskare i etermedia, främst i radio och ledarskribenter runt om i landet använde IFN:s forskningsresultat i sitt arbete.
Diskussionen om kärnkraft fokuserar mestadels på säkerhetsrisker, kärnavfallets miljökostnader och klimatfördelar av minskade koldioxidutsläpp. Ytterligare en aspekt som bör beaktas är möjliga konsekvenser av det koncentrerade ägandet av den nordiska elproduktionen, däribland kärnkraften. Är det så att marknadsmakt leder till underinvesteringar i kärnkraft, frågar Sven-Olof Fridolfsson i denna artikel.
ForskningsrapportenVälfärdstjänster i privat regi: framväxt och drivkrafter presenterades den 13 november. Rapporten är resultatet av ett samarbete mellan IFN och SNS. Docent Henrik Jordahl, IFN, är redaktör för antologin som handlar om när, var, hur och varför svenska kommuner och landsting har privatiserat skattefinansierad produktion av välfärdstjänster.
Under hösten arrangerar IFN en rad öppna seminarier. Två av dessa har behandlat betydelsen av moral och värderingar för såväl marknadsekonomins funktionssätt som för välståndet i samhället i stort. Ytterligare tre seminarier finns i kalendern.
I Nyhetsbrev 6/2013 presenteras tre öppna seminarier som IFN arrangerar under hösten. Två av dessa tar upp betydelsen av moral och värderingar för såväl marknadsekonomins funktionssätt som för välståndet i samhället i stort. Nobelpristagaren Edmund Phelps är huvudtalare på ett av dessa. Ytterligare ett seminarium handlar om förändringar på börsen. Alla tre seminarierna hålls på engelska.
I Nyhetsbrev 5/2013 presenteras ESO-rapporten ”Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009”. Forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson har studerat var och i vilka branscher som jobben skapats under de senaste 20 åren. I detta nyhetsbrev berättar dessutom forskaren Niclas Berggren hur det kommer sig att hans och Therese Nilssons forskning renderat fler än 70 000 gilla på Facebook!
“Frestelsestruktur” är ett begrepp som används av författarna till ESO-rapporten ”Allmän nytta eller egen vinning?”. Hur kommunpolitiker och tjänstemän kan frestas till vänskapstjänster och annat maktmissbruk. De menar att det i första hand tycks vara på lokal nivå som korruption förekommer. I alla fall att det är här som medborgarna tror att korruption existerar. Och bara misstanken är till förfång för demokratin.
Dollarmiljardärerna är en viktig grupp att studera eftersom de äger en inte försumbar del av världens förmögenheter. I USA rör det sig om 3 procent, förklarar IFN-forskaren Tino Sanandaji. I en studie av de superrikas internationella mobilitet visar det sig att skatter spelar roll för vart de flyttar – främst kapitalskatter – liksom kulturell och geografisk närhet. Studien bekräftar att entreprenörskap är lokalt, dvs. även de superrika entreprenörerna startar oftast företag där de är födda och känner väl till marknaden.
En viktig del av IFN:s verksamhet är att belysa aktuella svenska policyrelevanta frågor utifrån ett brett nationalekonomiskt perspektiv. Här vill vi lyfta fram mekanismer ur den nationalekonomiska litteraturen som är väsentliga för frågeställningen. Vi vill också lyfta fram relevanta empiriska samband med utgångspunkt i välgrundad teori för att kunna erbjuda en meningsfull policydiskussion. Detta nummers temaartikel om privatiseringar i det svenska näringslivet är ett exempel på sådant arbete. Med förhoppning om intressant läsning.
”Institutioner spelar en stor roll för välfungerade marknader för riskkapital till entreprenörer” är huvudbudskapet i Josh Lerners och Joacim Tågs forskning som under första delen av 2013 kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Industrial and Corporate Change. I detta nyhetsbrev intervjuas Joacim Tåg.
Det svenska industrisamhället har övergått i en tjänsteekonomi. Detta har IFN tagit fasta på inom programmet Tjänstesektorns ekonomi, som leds av docent Henrik Jordahl. Som en del av detta program har IFN under 2012 inlett ett samarbete med SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. "Samarbetet innebär att IFN identifierar, initierar och bedriver relevant forskning på området. SNS ska sedan popularisera och kommunicera resultaten", förklarar Henrik Jordahl.
En stor fördel med den ökade globaliseringen av ekonomisk forskning är att kunskap om allmänna ekonomiska samband och effekter kan spridas mellan länder. Samtidigt finns det fortfarande ett stort behov av mer lokala och landspecifika ekonomiska studier då olika länders resurser och institutioner skiljer sig fundamentalt. Ett sådant område är skattelagstiftningen. Detta nummers temaartikel bidrar till just sådan kunskapsgenerering genom att utreda hur förändringar i den svenska skattelagstiftningen påverkar företagares val av bolagsform.
En viktig roll för den nationalekonomiska forskningen är att på ett systematiskt sätt utvärdera olika ekonomisk-politiska reformer. Det gäller framför allt inom områden där det finns en intensiv debatt och många olika åsikter men en avsaknad av eller begränsat med vetenskapliga underlag.
I temaartikeln analyserar Niclas Berggren vad som skapar ekonomisk tillväxt. Att kvaliteten på de ekonomiska spelreglerna, eller institutionerna, är avgörande för tillväxten är i dag alltmer accepterat. Här argumenterar dock Niclas Berggren för att förändringar av institutioner inte nödvändigtvis ökar tillväxten, även om de leder till att institutionernas kvalitet förbättras. Läs mer om denna tankeväckande forskning nedan där ni även finner aktuella forskningsrapporter och referat som studerar spelreglernas betydelse för ekonomin.
Under senare år har riskkapital blivit en allt viktigare del av näringslivet. Riskkapitalföretag är företag som specialiserar sig på att dels utveckla unga entreprenörsföretag, dels omstrukturera stora mogna företag. Frågor om vilka effekter riskkapitalmarknaden har på den samhällsekonomiska effektiviteten i näringslivet i allmänhet och i Sverige i synnerhet är viktiga att ställa och hittills relativt outforskade.
På Institutet för Näringslivsforskning (IFN) är vi övertygade om att viktiga forskningsresultat genereras när forskarsamhället interagerar med experter, beslutsfattare och politiker. Genom denna interaktion skapas en positiv spiral av relevanta frågor och underbyggda svar som för samhället framåt. IFN:s forskare presenterar därför sina resultat på policyseminarier, föreläsningar och i medier, vilket i sin tur leder till nya frågor och nya svar.
Att ta fram och kommersialisera innovationer är avgörande för näringslivets utveckling. Under de senaste decennierna har en stor del av forskning och utveckling (FoU) i Sverige skett i små entreprenörsföretag. Trots detta har vi en begränsad kunskap om vilka faktorer som påverkar om dessa investeringar leder till att nya produkter och tjänster når marknaden.
Tillsammans med Entreprenörskapsforum och Tillväxtverket är IFN huvudman för Global Award for Entrepreneurship Research, världens ledande forskarpris inom entreprenörskapsområdet. Priset delas ut årligen till forskare som bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling.
När fundamentala förändringar sker i näringslivets funktionssätt är det av stor betydelse att nya data samlas in och analyseras. Under de senaste decennierna har en allt större andel av företagsinvesteringarna skett i immateriella tillgångar såsom forskning och utveckling. Detta till trots behandlas nästan alla immateriella investeringar som kostnader i nationalräkenskaperna. Det är därför angeläget att kvantifiera dessa investeringar samt undersöka deras betydelse för ekonomisk tillväxt.
En av våra mest angelägna uppgifter som forskningsinstitut är att tidigt initiera forskning om nya och viktiga företeelser i näringslivet. Därför påbörjar vi nu ett nytt forskningsprojekt om riskkapital och dess roll i samhället inom ramen för vårt forskningsprogram Entreprenörskapets ekonomi.
Ett väl fungerande och dynamiskt näringsliv är av avgörande betydelse för ett lands välstånd. Under 2009 firar IFN 70 år som forskningsinstitut. Allt sedan starten har IFN (tidigare IUI) bidragit till att öka kunskapen om vilka ekonomiska grundförutsättningar, institutioner och regelverk som kan bidra till att skapa tillväxt i näringslivet. Då som nu är behovet av vägledning i form av relevant samhällsekonomisk forskning stort. Det gäller inte minst i tider av ekonomisk kris.
Entreprenörskapet har på kort tid gått från svårtolkat begrepp till omhuldad religion. Idag uppmuntras vi alla att vara eller bli entreprenörer. Det finns naturligtvis goda skäl till detta. Entreprenörskapets vikt för ekonomiska och samhälleliga framsteg kan inte överskattas.
Internationellt utbyte är en förutsättning för framgångsrik forskning i dagens globaliserade samhälle. Med anledning av detta har IFN arrangerat inte mindre än tre internationella konferenser på viktiga teman under våren.
Globaliseringen påverkar oss alltmer. Det gäller inte minst betingelserna på arbetsmarknaden. Hur påverkar anställningsskyddets utformning arbetsmarknadens funktionssätt? Högaktuell forskning ger oss viktiga svar.
Utan en pålitlig, kostnadseffektiv och miljövänlig elförsörjning haltar ekonomin och samhällets utveckling. Dessvärre råder en utbredd uppfattning om att dagens elmarknad inte fungerar som den ska. Det ger Institutet för Näringslivsforskning incitament att bidra till förändringar genom att inrätta ett nytt forskningsprogram på temat Elmarknadens ekonomi.
Ett inspirerande halvår har passerat sedan vårt förra nummer av Nyhetsbrevet. I min nya roll som VD för institutet möter jag medarbetare som med stort engagemang bidrar till vår förändring och en omvärld som uppskattar vår förnyelse.
IFN har startat ett forskningsprogram om entreprenörskap med syfte att bidra med värdefull kunskap om hur olika institutioner och regelverk påverkar den entreprenörsdrivna ekonomiska tillväxten.
Ett av statlig finansiering oberoende institut som IFN behöver långsiktiga privata finansiärer. Ända sedan starten 1939 har Institutet fått stöd av av organisationer, stiftelser och individer som velat förstärka forskningens roll i samhällsdebatten.
