Konsekvenser av konkurrensutsatt statlig finansiering av universitet och högskolor

Lärosätenas budgetar utgörs alltmer av statlig konkurrensutsatt finansiering medan de fasta anslagen minskar. Motivet är att staten vill höja forskningskvaliteten, skapa internationellt konkurrenskraftiga universitet och styra in forskningen på samhällsnyttiga områden. Fördelarna är att kostnadseffektiviteten, incitamenten för att prestera bra forskning, universitetens flexibilitet, den statliga överblicken och universitetens incitament att assistera vid kommersialisering ökar. Ansökningar är dock tidskrävande både för utvärderare och forskare, men framför allt missgynnas långsiktig och riskfylld forskning. Ökad konkurrens gynnar stora och väletablerade universitet. Skalekonomier tycks finnas för undervisning och administration på universitetsnivå, men inte för forskning. Däremot finns det en minimieffektiv storlek för forskningsgrupper.