Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Policy Paper No. 10

Löneskillnader mellan kommunerna

Policy Paper
Referens
Gustafsson, Allan och Helena Svaleryd (2006). ”Löneskillnader mellan kommunerna”. IFN Policy Paper nr 10. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Allan Gustafsson, Helena Svaleryd

Rapportens syfte är att utreda huruvida de löneskillnader som finns mellan olika kommuner respektive landsting beror på förhållanden på arbetsmarknaden som kommunerna och landstingen inte kan påverka.

Rapporten består av två delar. I den första delen redovisas den allmänna teorin för lönebildning samt de specifika faktorer som kan tänkas leda till att det uppstår skillnader i lönenivå mellan kommuner och mellan landsting. I den andra delen redovisas en empirisk analys av lönedata för individer i kommuner, landsting, samt statlig och privat sektor.

De viktigaste slutsatser som kan dras från den empiriska analysen är att:

Det finns tydliga löneskillnader mellan kommuner och mellan landsting även efter det att man har kontrollerat för yrke, utbildning, yrkeslivserfarenhet och kön. Skillnaden mellan den kommun som har högst genomsnittlig lönenivå och den som har lägst uppgår till drygt 14 procent. För landstingen är motsvarande siffra drygt 4 procent.

Strukturella faktorer – lönenivå på konkurrerande delarbets­marknader (alternativt med dessa starkt korrelerade lokala levnads­omkostnader, i studien representerade av kvadratmeterpris på småhus) – förklarar den allra största delen av löneskillnaderna mellan kommunerna och mellan landstingen. Exakt hur stor del går dock inte att säga.

Det finns inga systematiska skillnader i lönenivå som beror på politisk majoritet eller kvinnorepresentation i kommun- respektive landstingsfullmäktige.

Generellt ligger lönerna i kommunsektorn högre i Stockholmsområdet. Men på kommunnivå finns det ett antal kommuner, framför allt i Norrland men även i Skåne, som sticker ut.

Grupperingar av kommuner i arbetsmarknadsområden eller län döljer betydande skillnader mellan kommuner inom dessa grupperingar, t.ex. inom arbetsmarknadsområdet Stockholm eller Stockholms Län. Skillnaderna i lön mellan kommuner och mellan landsting är större för enskilda yrkeskategorier än för hela kommun- respektive landstingskollektivet. En grupp som avviker markant från det generella mönstret är läkare. Efter det att undergrupp, kompetens och kön kontrollerats för tjänar läkare i Stockholm lägre än i alla andra landsting utom Östergötlands. För vissa yrkeskategorier t.ex. förskolelärare och lärare är lönen starkt korrelerad med förändringen i efterfrågan på deras tjänster, här mätt som förändringen i antalet barn i förskole- respektive skolåldern i kommunen.