Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 682

Industry Concentration and Welfare - On the Use of Stock Market Evidence from Horizontal Mergers

Hur påverkar företagsförvärv konkurrensen?

Working Paper
Referens
Fridolfsson, Sven-Olof och Johan Stennek (2006). ”Industry Concentration and Welfare - On the Use of Stock Market Evidence from Horizontal Mergers”. IFN Working Paper nr 682. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Sven-Olof Fridolfsson, Johan Stennek

Företagsförvärv kan vara mer skadliga för konkurrensen och samhällsekonomin än vad man tidigare trott. Orsaken är att vissa mätningar av förvärvens effekter kan ha feltolkats. Man har tidigare förmodat att fallande börskurser för de samgående företagens konkurrenter är ett tecken på hårdnande konkurrens, men orsaken kan lika gärna vara att dessa företag förlorat budstriden. Även utvärderingsstudier av myndigheternas förvärvskontroll har feltolkats av samma anledning. Förvärvskontrollen kan vara både viktigare och bättre utformad än dess kritiker hävdat.

En empirisk kontrovers…

Empiriska studier av företagsförvärv ger väldigt olika bilder av deras samhällsekonomiska effekter. Å ena sidan leder förvärven ofta till ökade konsumentpriser. Högre priser antyder att konkurrensen skadats och att konsumenterna blivit lidande. Å andra sidan leder förvärven ofta till att konkurrerande företags börskurser sjunker. Det antyder att förvärvens huvudsakliga effekt inte är att minska konkurrensen. Mindre konkurrens borde vara till gagn för konkurrenterna, och leda till ökade vinster och aktiekurser. Börskursstudierna antyder därför att förvärven leder till tuffare konkurrens, kanske på grund av att de samgående företagen kan sänka sina kostnader genom att bättre utnyttja olika typer av stordriftsfördelar.

…av stor betydelse for konkurrenspolitiken …

Börskursstudier används även för att utvärdera konkurrensmyndigheternas insatser. Frågan är om det svenska Konkurrensverket och EU-kommissionen lyckas identifiera vilka förvärv som hämmar eller främjar konkurrensen. Resultaten från dessa studier antyder att myndigheterna ofta fattar fel beslut: konkurrenshämmande förvärv tillåts och konkurrensbefrämjande stoppas. Börskursstudierna tyder således på att förvärvskontrollen riskerar fördröja och till och med förhindra strukturrationaliseringen. Därigenom minskar både företagens konkurrenskraft och konsumenternas köpkraft. Tror man på den första typen av studier, som tittar på konsumentpriserna, framstår förvärvskontrollen däremot som ett viktigt medel för att skydda konkurrensen på våra marknader.

…får sin lösning

Börskursstudierna kan dock ha feltolkats. Företagsförvärv föregås ofta av budstrider mellan konkurrerande företag. Budgivningen rapporteras i affärspressen och är allmänt känd bland större investerare. Ett aktuellt exempel (december 2006) är Roukatalos och Atrias strid om Swedish Meat. När vinnaren korats och förvärvet offentliggörs kan konkurrenternas aktiekurser således sjunka på grund av att man förlorat budstriden. Även om förvärvet leder till minskad konkurrens och högre vinster för konkurrenten, så blir vinstökningen mindre än vad marknaden hoppats på. Börskurser kan således inte användas för att identifiera vilka förvärv som ökar och vilka som minskar konkurrensen. Slutsatsen är att företagsförvärven kan vara mer skadliga för konkurrensen och samhällsekonomin än vad man tidigare trott, liksom att förvärvskontrollen både är viktigare och bättre utformad än vad dess kritiker hävdat.