I de flesta länder finns lagstiftning om minimilöner. I endast ett fåtal länder, däribland Sverige, fastställs minimilöner uteslutande eller huvudsakligen genom kollektivavtal. Minimilöner i avtalsreglerade system tenderar att vara mer differentierade och kan också, som i Sverige, vara relativt höga jämfört med minimilöner i länder med lagreglering. I litteraturen finns ett antal hypoteser om vilka effekter dessa skillnader i minimilönesystem kan få för arbetsmarknadens funktionssätt i avtalssystemen, men lite empirisk forskning finns på området.
Sverige tillhör det fåtal länder, förutom de övriga nordiska länderna samt Italien, Schweiz, Tyskland och Österrike, där minimilönerna enbart eller huvudsakligen fastställs genom kollektivavtal. Endast ett fåtal empiriska studier om minimilöners effekter på löner och sysselsättning avser avtalsreglerade system. Nästan all forskning härrör från länder med lagstadgade minimilöner. I forskningslitteraturen finns dock ett antal hypoteser om effekterna av avtalsreglerade minimilöner.
En av hypoteserna går ut på att fackföreningar och arbetsgivare kan antas ha en god uppfattning vad som utgör en marknadslön för lågutbildad arbetskraft inom avtalsområdet. Denna information används för att sätta minimilöner som endast orsakar små sysselsättningsförluster. Detta kan åstadkommas genom att man t ex inför särskilda och lägre minimilöner för ungdomar och oerfaren arbetskraft.
En annan hypotes tar sin utgångspunkt i att fackföreningars medverkan i förhandlingsprocessen kan leda till att minimilönerna generellt drivs upp, vilket minskar sysselsättningen. Med avtalsreglering kan nämligen fackföreningarna tillgripa sanktioner mot motparten om man är missnöjd med minimilönen, vilket ökar förhandlingsstyrkan. Nära förbunden med denna hypotes är föreställningen att minimilöner driver upp övriga löner i särskilt hög grad i avtalssystemen, vilket förstärker eventuella negativa sysselsättningseffekter.
Frågan om effekterna av avtalsreglerade minimilöner kompliceras av att dessa tenderar att samexistera med andra institutioner som också kan påverka arbetsmarknadens funktionssätt, såsom omfattande arbetsmarknadspolitik och reglering av arbetsmarknaden i övrigt.
I denna studie beskrivs utformningen av de svenska minimilönerna och forskningen om deras effekter diskuteras. De svenska minimilönerna är höga jämfört med länder med lagreglering. Det fåtal studier som finns för Sverige ger inte stöd för hypotesen att minimilönerna skulle vara förbundna med försumbara negativa sysselsättningseffekter. Det finns också resultat som pekar på att minimilöner driver upp övriga löner på den svenska arbetsmarknaden.
