Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 704

Intellectual Property Rights, Parallel Imports and Strategic Behavior

Den nationalekonomiska forskningen om parallellimport

Working Paper
Referens
Ganslandt, Mattias och Keith E. Maskus (2007). ”Intellectual Property Rights, Parallel Imports and Strategic Behavior”. IFN Working Paper nr 704. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Mattias Ganslandt, Keith E. Maskus

Förekomsten av parallellimport ger upphov till ett antal intressanta policyfrågor av nationalekonomisk karaktär, vilka är ämnet för denna översiktsartikel.

Utgångspunkten för vår analys är att parallellimport är en form av arbitragehandel med immaterialrättsligt skyddade varor. Vi diskuterar två typer av prisskillnader som ger upphov till denna typ av arbitrage och vilka effekter denna handel får för den samhällsekonomiska effektiviteten. Den första typen är skillnader i konsumentpriser som ger upphov till horisontell handel i konsumentledet. Den andra typen är prisdifferenser mellan konsument- och grossistmarknader som bland annat beror på strategiska effekter vid vertikal prissättning på olika marknader inom distributionsorganisationen för tillverkande företag. Detta vertikala kontrollsproblem ger upphov till ett antal strategiska val för det immaterialrättsägande företaget avseende hur man bör hantera förekomsten av parallellimport.

En annan viktig fråga är hur existensen av parallellimport påverkar incitamenten för immaterialrättsinnehavare att investera i forskning och utveckling. De globala forskningsbaserade läkemedelsföretagen till exempel, motsätter sig starkt en uppluckring av de nu rådande restriktionerna för parallellimport av läkemedel till USA, under förevändningen att en potentiell minskning av de forskningsintensiva företagens vinster skulle minska möjligheterna att investera i nya produkter. Parallellimportens effekter på forskning och utveckling i synnerhet inom läkemedelsindustrin beror också på förekomsten av prisregleringar vilka, å ena sidan, kan säkerställa lägre kostnader för hälsosystemet samtidigt som de, å andra sidan, ger upphov till arbitrage och internationella snålskjutsproblem vid finansieringen av nya läkemedel.

Vi diskuterar också hur konkurrenspolitiken i EU påverkar parallellimporten på den inre marknaden samt välfärdseffekterna av dessa regleringar. Slutligen beskriver vi några resultat från ett nytt forskningsfält som berör sambandet mellan parallellimport och internationella handelsavtal.