Den nordiska elmarknaden präglas av att ett fåtal företag står för merparten av produktionen. Men den ekonomiska forskningen ger hittills inget stöd för att elproducenterna systematiskt använder sin storlek för att pressa upp elpriset, dvs. utövar marknadsmakt. Det finns dock andra sätt att profitera på marknadsmakt än de som har undersökts, bland annat genom underinvesteringar i produktionskapacitet, köparmakt och underutnyttjande av kärnkraften. För att förstå hur väl konkurrensen egentligen fungerar, är det viktigt att skatta effekterna även av dessa alternativa sätt att utnyttja marknadsmakt.
Man hör ofta påståenden att elmarknaden inte fungerar särskilt väl. Vissa anser att elproducenterna använder sin storlek för att driva upp elpriset och att detta har bidragit till de senaste årens höga bolagsvinster. Andra hävdar att så absolut inte är fallet – de höga vinsterna beror snarare på att kostnader för bränsle och utsläppsrätter driver upp priset även på den billiga vattenkrafts- och kärnkraftselen, eftersom all el handlas till samma pris på marknaden.
I denna studie utvärderar vi forskningen om prisbildningen på den nordiska elmarknaden, Nord Pool. Vilka slutsatser kan man dra av forskningen? Hur står sig de använda metoderna i relation till den internationella forskningen på området? Har man utelämnat några viktiga faktorer?
En viktig slutsats är att forskningen inte ger något stöd för påståendet att elproducenterna systematiskt pressar upp elpriserna genom att utöva marknadsmakt. Dock verkar det som om företagen från tid till annan utnyttjar marknadsmakt på de regionala marknader som uppstår till följd av tillfälliga begränsningar i överföringskapaciteten mellan de olika regionerna.
Marknadsmakt kan dock användas på många sätt som inte fångas av existerande studier. Incitamenten för att investera i kapacitet torde vara bristfälliga på grund av prisokänslig efterfrågan och etableringshinder. Vertikal integration kan ge upphov till köparmakt. Samägande av kärnkraften mellan producenterna torde underlätta möjligheten att påverka marknadspriset genom att reducera kärnkraftsutnyttjandet. För att förstå hur väl konkurrensen egentligen fungerar, vore det av stort värde att skatta effekterna även av dessa alternativa sätt att utnyttja marknadsmakt.
