Det har blivit allt svårare att locka de allra duktigaste och mest begåvade studenterna till läraryrket. Lägre betyg, sämre ledaregenskaper och sämre kognitiv förmåga bland nya ämneslärare får effekt på vissa elevgruppers resultat, visar en ny uppsats.
Allt sämre förmågor bland nya lärare under 1990-talet
De som väljer att bli högstadielärare har sämre gymnasiebetyg idag än för 15 år sedan. De manliga lärarna har även sämre kognitiv förmåga och ledarskapsförmåga, vilket mäts vid den militära mönstringen. I början av 1990-talet var nya ämneslärares kognitiva förmåga betydligt bättre än snittet, idag är de genomsnittliga. Mönstret är likartat för både män och kvinnor.
Nedgången har olika konsekvenser för olika elever
Rapporten studerar hur lärarnas förmågor påverkar elevernas resultat på de nationella proven i årskurs 9. Nedgången i kognitiv förmåga har missgynnat starka elever men faktiskt gynnat svaga. Däremot förefaller svaga elever och elever med utländsk bakgrund ha drabbats av nedgången i ledarskapsförmåga. Den genomsnittlige eleven verkar emellertid inte påverkas nämnvärt av lärarnas förmågor. Slutsatsen är att en lärare inte alltid är bra för alla elever; matchningen mellan lärarens och elevens egenskaper är med andra ord viktig.
Data och metod
Elever och deras betygsättande lärare har länkats samman i nio kommuner (Göteborg, Halmstad, Jönköping, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala, Västerås och Örebro). Totalt studeras 45 428 elever och 1 589 lärare. Data från värnpliktsregistret samt registerdata på socioekonomisk bakgrund och skolprestationer används också.
