En stor utmaning för fattiga länder i början av sin utvecklingsprocess är att generera produktiva arbetstillfällen åt en växande befolkning. Bristande erfarenhet av modernt företagande kan vara ett stort hinder för denna utveckling. Det innebär också att utländska företag med sådan erfarenhet kan tänkas påverka sysselsättningen i utvecklingsländer. Denna studie undersöker sysselsättningseffekter av utländska direktinvesteringar i Indonesien. Vi finner ett starkt stöd för att utländska multinationella företag i Indonesien har skapat en betydande mängd arbetstillfällen.
Ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer kommer traditionellt till stånd då individer flyttar från jordbrukssektorn, med en låg arbetsproduktivitet, till den formella sektorn, med en högre arbetsproduktivitet. Utländska multinationella företag kan genom sin höga effektivitet och sina nätverk på utländska marknader komma att påverka denna utveckling mot fler anställda i den formella sektorn. Dock har denna fråga tidigare knappt studerats, till viss del på grund av bristen på användbara data.
Denna studie använder en lång dataserie över perioden 1975-2005 med detaljerad information om alla indonesiska industrianläggningar med mer än 20 anställda. Vi jämför sysselsättnings-utvecklingen i utländska multinationella företag med samma utveckling i inhemska privata och offentliga företag. Vi fortsätter sedan med att undersöka sysselsättningen i företag som byter ägande, från inhemskt till utländskt eller från utländskt till inhemskt. Eftersom det inte är slumpartat vilka företag som t.ex. köps upp av utländska ägare jämför vi utvecklingen i ett matchat urval av företag, där varje uppköpt företag jämförs med ett så likt företag som möjligt men som inte byter ägande.
Vår analys visar att utländska multinationella företag i Indonesien uppvisar en relativt hög tillväxt i sysselsättning. Tillväxten i antalet sysselsatta är ungefär fem procent högre i utländska företag än i inhemska privata företag, trots att utländska företag är relativt stora och stora företag generellt tenderar att uppvisa en lägre sysselsättningstillväxt.
Utländska uppköp av inhemska företag ökar sysselsättningstillväxten med ungefär 10 procent. Tillväxten i antalet arbetare är ungefär dubbelt så hög som tillväxten i antalet tjänstemän. Den största delen av ökningen i sysselsättning sker redan samma år som uppköpet.
När det gäller inhemska övertag av tidigare utlandsägda anläggningar finner vi ingen motsvarande effekt på sysselsättningen. Det tycks sålunda som att de fördelar ett utländskt ägande för med sig inte lever kvar efter att företaget övergått i inhemskt ägande.
Vidare finner vi att effekten av utlandsägande är olika beroende på typen av handelspolitik. Under perioder med en importsubstituerande handelspolitik leder utlandsägande inte till några positiva sysselsättningseffekter, medan dessa effekter är betydande när handeln liberaliseras.
