Under de senaste decennierna har bolagsskattesatserna runt om i världen sänkts, men det finns fortfarande stora skillnader i skattesatser länder emellan. Vad förklarar dessa skillnader? Vilken betydelse har skattekonkurrens och andra ekonomiska faktorer och hur stor roll spelar den politiska strukturen i landet för nivån på bolagsskattesatsen?
Ekonomer och statsvetare har länge intresserat sig för att försöka förklara skillnader i bolagsskattesatser länder emellan. Ekonomer har fokuserat på ekonomiska faktorer, så som storlek på ekonomin, öppenhet och skattekonkurrens. Resultat från dessa studier tyder på att mindre och öppna länder tenderar att ha lägre bolagsskattesatser än stora och mer slutna länder. Statsvetare har i sin forskning istället fokuserat på hur politiska faktorer, så som ideologisk ståndpunkt, tidpunkt för val och politisk process, påverkar bolagsskattesatser.
I denna uppsats analyserar vi, till skillnad från många tidigare studier, hur både ekonomiska och politiska faktorer påverkat bolagsskattesatserna i 19 OECD-länder mellan 1979 och 2005. Vi gör detta för såväl formella som effektiva bolagsskattesatser, där de effektiva skattesatserna tar hänsyn till den skattebas som beskattas och därför bättre representerar faktiska skatter. Bland de politiska faktorerna intresserar vi oss speciellt för hur den politiska processen ser ut när det gäller med vilken lätthet politiska beslut kan fattas och genomföras. Dels beaktar vi hur institutionella och politiska strukturer som påverkar det politiska manöverutrymmet inverkar på bolagsskattesatserna. Dels undersöker vi hur den demokratiskt valda representationen, i form av politisk färg och hur fraktionaliserad beslutsmakten är, påverkar samma skatter.
Högre skatt med splittrad beslutsmakt
Vi finner i likhet med tidigare studier att ekonomiska faktorer, till exempel öppenhet och skattekonkurrens, påverkar i synnerhet de formella bolagskattesatserna negativt. Resultaten visar också att den politiska processen spelar en stor roll för nivån på bolagsskattesatserna. Exempelvis har länder där beslutsmakten är mer fraktionaliserad högre skattesatser än länder där beslutsmakten är mer centrerad kring ett parti.
Förklaringen är att det är svårare att genomdriva reformer när makten är splittrad än när ett parti har egen majoritet. Dessutom påverkar institutionella begränsningar den formella bolagsskattesatsen positivt men inte effektiva bolagsskatter. Vi finner att anledningen till detta är att länder som är begränsade i sitt politiska manöverutrymme istället för att sänka den formella skattesatsen tillhandahåller skatteincitament genom lättnader i vad som beskattas. Att ge skattelättnader via skattebasen istället för sänkta skattesatser är sannolikt ett sämre policyalternativ då det inte sänder lika tydliga signaler till investerare runt om i världen som en sänkt bolagsskatt gör.
IFN Working Paper nr 942, "The Effect of Political and Economic Factors on Corporate Tax Rates", är författat av Åsa Hansson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, samt Susan Porter och Susan Perry Williams, båda vid McIntire School of Commerce, University of Virginia, Charlottesville, VA, USA.
