Introduktionen av antibiotika bidrog till att kraftigt minska dödligheten i västvärlden efter andra världskriget. Utskrivning av antibiotika har dock lett till en utveckling av multiresistenta bakterier, vilket har kommit att bli ett hot mot existerande medicinska landvinningar. Denna uppsats undersöker hur konkurrens mellan vårdgivare påverkar antibiotikautskrivning, och därmed i förlängningen utvecklingen av multiresistenta bakterier.
Hur mycket antibiotika och vilka typer av antibiotika som skrivs ut är de två viktigaste faktorerna som bestämmer utvecklingen av multiresistenta bakterier. Antibiotika är receptbelagt i Sverige och skrivs ut av läkare när det finns en indikation på att det är medicinskt motiverat. Vid vissa vanligt förekommande sjukdomar finns det dock en gråzon där det är svårt att avgöra om antibiotika är nödvändigt eller ej och antibiotikautskrivning kan i dessa fall antas påverkas av icke-medicinska faktorer, såsom incitamentsstrukturer inom hälsovården. Denna uppsats undersöker effekten på utskrivning av antibiotika av en svensk vårdvalsreform, ämnad att öka konkurrensen mellan vårdgivare. Reformer avsedda att öka konkurrensen mellan vårdgivare har i tidigare litteratur visat sig leda till kvalitetsförbättringar, såsom ökade överlevnadschanser vid hjärtattacker. Detta kan antas ske genom att en ökad konkurrens mellan vårdgivare ökar patientorienteringen och ger större incitament att möta vårdtagares behov och önskemål. Eftersom vårdtagare ofta efterfrågar antibiotika, finns det dock en möjlighet att ökad konkurrens genom en ökad patientorientering även leder till en ökning i utskrivningen av antibiotika.
Områden som genomfört reformen jämförs med andra områden
I uppsatsen undersöks frågeställningen genom att utnyttja ett kvasiexperiment. Antalet antibiotikautskrivningar per 10 000 invånare i områden som genomför vårdvalsreformen vissa specifika år (behandlingsgruppen) jämförs med områden som inte genomför en vårdreform samma år (kontrollgruppen). Vi undersöker effekten på en sammanslagning av alla antibiotikatyper som skrivs ut, på så kallad smalspektrumantibiotika och på bredspektrumantibiotika. Bredspektrumantibiotika är den mest problematiska kategorin antibiotika då denna dödar ett brett spektrum av bakterier och därför medför en större risk för en framselektering av resistenta bakterier.
Antibiotikautskrivningen ökade, särskilt smalspektrumantibiotika
Våra resultat visar att vårdvalsreformen hade en positiv effekt på utskrivning av antibiotika i de områden där vårdgivare inte har ett kostnadsansvar för utskriven medicin. Störst effekt påvisas på utskrivning av smalspektrumantibiotika med en ökning på 7 procent under året för vårdvalsreformen. Alla typer av antibiotika sammanräknat ökade med 5 procent och bredspektrumantibiotika ökade med 3 procent. I de områden där vårdgivare har ett kostnadsansvar för utskriven medicin kan ingen effekt av vårdvalsreformen på antibiotikautskrivning konstateras.
IFN Working Paper nr 949, "Competition and Antibiotics Prescription", är författat av Sara Fogelberg, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Jonas Karlsson, SOFI och SULCIS, Stockholms universitet.
