Tidigare studier har pekat på fördelarna med handel nära realtid vad avser stora kvantiteter vindkraft. Med danska data visar jag att produktionsunderskott ökar sannolikheten för handel på den kortsiktiga marknaden. Men under 2010‒2012 ledde överskott till en minskad sannolikhet för handel. Detta oväntade resultat förklaras troligen av vindkraftssubventioner som avskräcker från handel på Elbas ‒ den nordiska marknaden för handel, en timme före leverans ‒ vilket leder till onödigt höga balanskostnader.
På den nordiska elmarknaden och på flera andra marknader runtom i världen sker majoriteten av handeln dagen före leverans. Detta kan vara problematiskt vid storskalig vindkraftproduktion. Anledningen är att man endast kan förutsäga utbudet av vindkraft approximativt och dessa prognoser tenderar att bli bättre ju närmare leveranstiden man kommer. Möjligheten till handel på kortsiktiga marknader som Elbas borde således vara fördelaktigt i områden och länder med stora kvantiteter vindkraft.
Studier som använder sig av simulering visar att handel nära realtid kan resultera i avsevärda besparingar i balanskostnaden. Trots detta så har lite empirisk analys gjorts på förhållandet mellan handel på den kortsiktiga marknaden och intermittent*) elproduktion.
Prognosfel ökar handeln
Figuren visar att både positiva och negativa prognosfel leder till ökad handel på Elbas. Det är alltså mer sannolikt att en producent som har underskott på vindkraft kommer att försöka kompensera underskottet på Elbas och därmed undvika balanskostnader, medan en producent med överskott kommer att vilja sälja.
Subventioner på vindkraft leder troligen till högre balanskostnader
En empirisk analys för perioden 2010–2012 ger dock oväntade resultat. Som väntat leder underskott på vindkraft till en högre sannolikhet för handel på Elbas, men det omvända förhållandet gäller för producenterna med överskott.
En trolig förklaring till detta mönster är att ägare till dansk vindkraft kan utnyttja en köpgaranti. Denna garanti var en del av ett subventionspaket som senare avvecklades för turbiner byggda efter 2003. Ägare till turbiner som omfattades av subventionen garanteras dagen-före-pris samt subvention på deras vindkraft, oavsett vad de bjöd på dagen före leverans. Följaktligen har de små incitament att använda sig av den kortsiktiga marknaden vid överskotts-
produktion.
Denna förklaring kan testas empiriskt. En stor ökning i installationer skedde före subventionsförändringen 2003 och dessutom utgår köpgarantin efter 10 år. Vi kan då förvänta oss en förändring i förhållandet mellan positiva prognosfel och handeln på Elbas runt 2013. En regressionsanalys för den perioden visar att när man inkluderar mer data från sent 2012 och 2013, resulterar överskott av vindkraft i en ökning, snarare än en sänkning av sannolikheten för handel på Elbas, vilket var det ursprungliga antagandet.
Subventioner bör utformas omsorgsfullt
Denna uppsats visar tydligt att den kortsiktiga marknaden kan minska de balanskostnader som förknippas med att införa stora mängder vindkraft. Emellertid måste de subventioner som ofta åtföljs vid introduktionen av sådana energikällor utformas omsorgsfullt så att de inte undergräver incitamenten att använda de kortsiktiga marknaderna.
*) En energikälla som ej levererar energi på ett kontinuerligt sätt på grund av yttre omständigheter, t.ex. vind.
IFN Working paper nr 969, “Now or Later? Trading Wind Power Closer to Real Time and How Poorly Designed Subsidies Lead to Higher Balancing Costs”, är författat av Johannes Mauritzen, Norges Handelshøgskole och Insitutet för Näringslivsforskning (IFN).