Forskningen är splittrad om orsaken till ekonomiska kriser. I denna uppsats undersöks hur ekonomisk frihet påverkar fyra olika egenskaper hos kriser. En hög nivå på den ekonomiska friheten visar sig minska både den relativa BNP-minskningen och krisåterhämtningstiden, men inte ha någon effekt på krisens varaktighet eller sannolikheten att överhuvudtaget drabbas av en kris.
Potentiella orsaker till förra finanskrisen har diskuterats flitigt. Den politiska vänstern påstår att ohämmad kapitalism är orsaken och man pekar på att antalet kriser har ökat sedan avregleringarna, t.ex. avskaffandet av Bretton Woods-systemet, på 1970-talet. Även framstående nationalekonomiska forskare som Paul Krugman och Joseph Stiglitz har i sin forskning argumenterat för avregleringen av finanssektorn som en bidragande orsak till 2008 års kris.
Från höger menar man att statliga regleringar och undermåliga institutioner ökar risken för ekonomiska kriser. Forskning visar hur den Stora depressionen, som började i USA år 1929, delvis uppstod och förlängdes som följd av upprepade misslyckanden i penningpolitiken.
Vänster- och högerargumenten står i diametral motsats till varandra. I denna uppsats görs en ansats att förklara sambandet mellan ekonomisk frihet, som mäts med graden av bl.a. rättssäkerhet och marknadsöppenhet, och olika krisegenskaper, som risken för ekonomisk kris, relativ BNP-minskning och återhämtningstid – den tid det tar att återgå till BNP-nivån som rådde före krisen.
Över 200 kriser analyseras
Sammanlagt studeras 212 ekonomiska kriser i 175 länder under tidsperioden 1993–2010. Början på en kris definieras som händelsen att den årliga tillväxten sjunker under −0,2 procent efter en period där tillväxten varit åtminstone lika med noll i två år. För att säkerställa hur just ekonomisk frihet påverkar krisegenskaperna, och inte egenskaper korrelerade med dessa, inkluderas i den empiriska analysen flera landsspecifika variabler, som exempelvis befolkningsstorlek, inkomstnivå och handelsvolym.
Resultaten visar att ingen signifikant påverkan av ekonomisk frihet kan påvisas gällande risken för ekonomiska kriser eller deras längd – den tid landet uppvisar en negativ tillväxt. Däremot påvisas ett negativt och statistiskt säkerställt samband mellan ekonomisk frihet och relativ BNP-minskning, samt mellan ekonomisk frihet och återhämtningstid från en kris. Länder med stor ekonomisk frihet upplever därmed ekonomiska kriser som mindre smärtsamma.
IFN Working Paper nr 1056, ”Economic Freedom and Economic Crisis”, är författat av Christian Bjørnskov, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Aarhus universitet.
