Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1206

How Persistent Is Life Satisfaction? Evidence from European Immigration

Livstillfredsställelsen hos Europas invandrare

Working Paper
Referens
Berggren, Niclas, Andreas Bergh, Christian Bjørnskov och Shiori Tanaka (2018). ”How Persistent Is Life Satisfaction? Evidence from European Immigration”. IFN Working Paper nr 1206. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Niclas Berggren, Andreas Bergh, Christian Bjørnskov, Shiori Tanaka

Europa har många invandrare från olika länder. Vi studerar hur deras tillfredsställelse med livet beror på varifrån de kommer och vart de flyttar. För vissa bestäms livstillfredsställelsen helt av det nya landet, men för andra spelar båda länderna roll.

Tidigare forskning har visat att vissa kulturellt förmedlade egenskaper, som social tillit, överförs mellan generationer. Invandrare i USA är ungefär lika tillitsfulla som människor i ursprungslandet.

Mindre är dock känt om tillfredsställelsen med livet. Är det något som grundläggs i den kultur man växer upp i och som sedan består? Eller påverkas den mer av det omkringliggande samhället senare i livet?

Överföring av livstillfredsställelse
Livstillfredsställelsen för första och andra generationens invandrare i Europa kan formas i familjen genom arv och miljö, och beror därmed på den kultur som råder i invandrarnas ursprungsländer. Den kan emellertid också tänkas bero på det nya landets kultur, exempelvis via influenser från grannar, kollegor, skolkamrater, vänner, media och kändisar. I studien undersöker vi vilket inflytande som är störst.

Det nya landet oftast viktigare än det gamla
Våra data omfattar 26 000 första generationens och 5 000 andra generationens invandrare i 30 europeiska länder. Individerna härstammar från totalt 200 olika ursprungsländer. Dessa har i enkäter besvarat frågan: ”På det hela taget, hur tillfredsställd är du med ditt liv nuförtiden” på en skala från noll till tio.

Vi tar hänsyn till en rad potentiella bestämningsfaktorer för tillfredsställelsen med livet, som inkomst, ålder, hälsa, kön, sysselsättningsstatus, civilstånd och barn.

Vi visar att den genomsnittliga livstillfredsställelsen i det nya landet spelar avsevärt större roll än den i ursprungslandet: Den skattade effekten är mer än tre gånger så stor för första generationens invandrare och mer än sex gånger så stor för den andra generationens invandrare. Tillfredsställelsen med livet verkar alltså vara något föränderligt.

Det spelar dock viss roll vilken typ av land invandraren kommer från. Inflytandet från ursprungslandet är som störst för invandrare med bakgrund i ett utvecklat land, medan det är mindre för personer med bakgrund i utvecklingsländer. För personer från postkommunistiska länder spelar endast det livstillfredsställelsen för invånare i det nya landet roll.

Migrationspolitisk betydelse
Denna studie ger kunskap om karaktären på tillfredsställelsen med livet – om den är föränderlig eller om den är bestående utifrån ens bakgrund. Även om bakgrunden nästan alltid spelar viss roll, är tillvaron i det nya landet betydligt viktigare.

Resultaten kan också kopplas till migrationspolitik. Migration tycks vara ett sätt att öka livstillfredsställelsen hos dem som flyttar till andra länder, särskilt för personer från mindre rika och historiskt ofria länder.


IFN Working Paper nr 1206, ”How Persistent Is Life Satisfaction? Evidence from European Immigration”, är författat av Niclas Berggren, IFN och Ekonomihögskolan i Prag, Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och IFN samt Shiori Tanaka, Tokyo Institute of Technology. Kontakta Niclas Berggren, niclas.berggren@ifn.se, om du vill veta mer.