Vi undersöker hur graden av tillit i samhället påverkar entreprenörskap som utförs av anställda i existerande företag, så kallat intraprenörskap. Vi finner att intraprenörskap främjas genom den effekt tilliten har på jobbautonomin för anställda i existerande företag samt av dess effekt på välfärdsstatens storlek och utformning.
Innovation och förnyelse i Sverige och andra länder har i hög grad skett inom ramen för existerande storföretag. Detta hade inte varit möjligt om inte storföretagen varit skickliga på att skapa goda förutsättningar för entreprenörskap som utförs av deras anställda, vilket ofta brukar benämnas intraprenörskap. Tidigare forskning tyder på att intraprenörskap spelar en betydande roll för ekonomisk tillväxt och förändring i de flesta avancerade ekonomier. Sannolikt kommer goda betingelser för intraprenörskap att vara av stor betydelse även för den framtida välståndsutvecklingen.
Ett förbisett fenomen
Trots att intraprenörskap verkar spela en betydande roll för ekonomisk utveckling förbises ofta denna form av entreprenörskap i den politiska och akademiska debatten, som istället ofta likställer entreprenörskap med skapande av innovationer i nya och små företag, eller kort och gott med ny- och småföretagande. Det finns också relativt lite forskning om vilka betingelser som är avgörande för att intraprenörskapet ska blomstra.
Forskningen har än så länge bara en grund förståelse för vilka faktorer i ett land som främjar intraprenörskap, men ett samband som sticker ut är att generell tillit, det vill säga andelen av befolkningen som uttrycker att de flesta människor går att lita på, är starkt positivt korrelerat med intraprenörskap. Vad detta samband beror på har dock inte undersökts tidigare.
Analys av flera länder
Vi undersöker två olika distinkta kanaler som skulle kunna förklara relationen mellan tillit och intraprenörskap. För det första möjliggör tillit en större grad av arbetsautonomi i existerande företag, vilket är en förutsättning för att intraprenörskap ska kunna frodas. För det andra kan tillit leda till en större och mer omfattande välfärdsstat. Eftersom många förmåner ofta är mer fördelaktiga för anställda än för egenföretagare, kan det leda till att entreprenöriella individer väljer att bli intraprenörer i stället för oberoende entreprenörer.
Med hjälp av data från Global Entrepreneurship Monitor finner vi stöd för dessa hypoteser i en regressionsanalys som omfattar flera länder under perioden 2011–2017. Både en högre grad av arbetsautonomi och en mer omfattande välfärdsstat har samband med en högre nivå och andel av intraprenörskap i ekonomin.
IFN Working Paper nr 1280, "Intrapreneurship and Trust” är författat av Niklas Elert, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Erik Stam, Universiteit Utrecht, och Mikael Stenkula, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Niklas Elert, niklas.elert@ifn.se, eller Mikael Stenkula, mikael.stenkula@ifn.se.
