I teorin är det en öppen fråga om ekonomisk frihet bidrar till att försämra eller förbättra miljön. De empiriska resultaten i denna uppsats visar att ekonomisk frihet minskar utsläppen av växthusgaser samt att ekonomisk utveckling har en positiv inverkan på miljön.
En av de viktigaste och mest kontroversiella frågorna i dag är om ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet oundvikligen står i konflikt med varandra, eller om ytterligare tillväxt och produktivitetsförbättringar är nödvändiga för att lösa globala miljöproblem. Tyvärr är det en diskussion där ekonomisk teori inte ger några tydliga svar eller insikter.
Å ena sidan kan mer statlig kontroll och reglering i princip tvinga företag och individer att minska föroreningar, miljöskador och koldioxidutsläpp. Å andra sidan kommer mer ekonomisk frihet sannolikt att möjliggöra innovation och stimulera anammandet av grön teknologisk utveckling. Huruvida fria marknader orsakar miljöskador eller gör det möjligt för samhällen att finna och implementera lösningar på sådana problem är således en empirisk fråga.
Empirisk analys
Denna uppsats kombinerar uppgifter om ökning av växthusgasutsläpp och BNP per capita med ett ekonomiskt frihetsindex för att testa om ekonomisk frihet påverkar mängden utsläpp. På en skala mellan 0 och 1 mäter indexet för varje land fem olika komponenter: storleken på den offentliga sektorn, säker äganderätt, tillgång till stabilvaluta, frihet att handla internationellt och reglering av kredit, arbetskraft och företag. Ett land har en hög ekonomisk frihet om det karaktäriseras av en fri marknadsekonomi.
Genom att använda data från 155 länder som har observerats under femårsperioder sedan 1975 skattar jag en så kallad miljö-Kuznetskurva, vilken beskriver hur storleken och omfattningen av miljöproblem förändras under den ekonomiska utvecklingen (se Figur 1 nedan). Den empiriska ramen ger inte bara uppskattningar av rena nivåeffekter av ekonomisk frihet, utan gör det också möjligt att bedöma i vilken grad kvalitet och tidpunkt för miljöövergångar beror på ekonomisk frihet.
Snabbare övergång till lägre utsläpp
Resultaten tyder på att ekonomisk frihet minskar utsläppen av växthusgaser. Ekonomisk frihet förskjuter också toppen av miljö-Kuznetskurvan till vänster, vilket indikerar att övergångar till förnybar energi och hållbar teknologi inträffar snabbare och på lägre medelinkomstnivåer i ekonomiskt fria samhällen. De mest exakta skattningarna tyder på att rika, ekonomiskt fria demokratier som Australien, Kanada, USA och stora delar av Nordeuropa redan kan ha passerat vändpunkten för CO2-Kuznetskurvan.
Fokuserar vi på utsläpp av alla växthusgaser antyder skattningarna att ytterligare ekonomisk utveckling sannolikt kommer att leda till minskade utsläpp i de flesta västerländska samhällen, så länge den ekonomiska friheten upprätthålls. Skattningarna för användningen av förnybar energi i förhållande till andra energislag visar också att ekonomiskt fria samhällen tidigare anammar hållbar teknologi.
Det teoretiska förutsägelserna går således isär, men de empiriska resultaten är tydliga. Dessa indikerar att ekonomiskt fria samhällen inför grön teknologi tidigare och övergår till låga utsläpp snabbare.
Figur 1. Miljö-Kuznetskurvor – sambanden mellan utsläpp per capita (lodrät axel), BNP per capita (horisontell axel) vid låg (grå linje) respektive hög ekonomisk frihet (svart linje)
IFN Working Paper nr 1331, ”Economic Freedom and the CO2 Kuznets Curve”, är författat av Christian Bjørnskov, Århus universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Christian på e-post: chbj@econ.au.dk.
