Finansiella avregleringar, exempelvis minskade restriktioner gällande belåningsgrad och skuldsättning i förhållande till inkomst, minskar behovet av att spara i preventivt syfte. Vi finner att sådana liberaliseringar kan förklara varför konsumtionen i proportion till förmögenheten ökade i USA under perioden 1951‒2016.
I denna studie undersöker vi hur finansiella avregleringar har påverkat sambandet mellan konsumtion och total förmögenhet, det vill säga både förmögenhet i tillgångar samt humankapital, i USA. Sambandet mellan konsumtion och total förmögenhet är centralt för uppskattningen av långsiktiga konsumtionselasticiteter, vilka anger hur konsumtionen påverkas av en förändring i den totala förmögenheten på lång sikt. Konsumtionselasticiteter är viktiga bland annat att för att utvärdera och förutse konsekvenserna av förmögenhetsförändringar för ekonomisk tillväxt.
Ofullständig finansmarknad
Vi utgår från en teoretisk modell med hushåll med heterogena preferenser, där en ofullständig finansmarknad får hushållen att spara i förebyggande syfte för att kunna säkerställa en jämn konsumtion över tiden. Finansiella avregleringar ökar dock möjligheten till skuldfinansiering vid behov, vilket minskar behovet av proaktivt sparande. Finansiella liberaliseringar leder därför till en högre omedelbar konsumtion, vilket i sin tur leder till att den framtida konsumtionen i stället blir lägre.
Från vår teoretiska modell härleder vi ett långsiktigt samband mellan konsumtion, total förmögenhet och finansiell liberalisering. Vi skattar sedan detta samband för USA under perioden 1951‒2016. Metoden, så kallad Bayesiansk skattning, möjliggör säkrare slutsatser än i tidigare studier. Vi använder oss av det så kallade ackumulerade kreditlindringsmåttet, CEA-indexet, för att mäta finansiell liberalisering i USA. CEA-indexet är baserat på en årlig undersökning av hur villiga amerikanska banker är att utfärda avbetalningslån till konsumenter, vilka inkluderar bostads-, bil- och rena konsumtionslån.
Uppluckring av kreditrestriktioner
Enligt våra skattningar har den sammanlagda uppluckringen av kreditrestriktioner i USA under perioden 1966–2016 lett till att konsumtionen ökat med 10–16 procent i förhållande till förmögenheten.
Under perioden har det skett betydande avregleringar gällande belåningsgrad, det vill säga förhållandet mellan lån och tillgångens värde, krav på återbetalningsförmåga, lånelängd och refinansieringsmöjligheter. Med andra ord har uppluckringen lett till att hushållen nu konsumerar en större andel av sin förmögenhet och därmed sparar eller investerar mindre.
Vi finner även att finansiella liberaliseringar kan förutsäga framtida konsumtionstillväxt, då mildare kreditrestriktioner leder till en långsammare konsumtionstillväxt i framtiden.
IFN Working Paper nr 1339, ”Aggregate Consumption and Wealth in the Long Run: The Impact of Financial Liberalization”, är författat av Malin Gardberg på IFN och Lorenzo Pozzi vid Erasmus University Rotterdam. Vill du veta mer? Kontakta Malin Gardberg, malin.gardberg@ifn.se.
