Denna uppsats beskriver en databas över kommersialiserade patent som möjliggjort avancerad innovationsanalys. Databasen kan användas för att utvärdera statliga stöd till uppfinnare och småföretag, analysera vilken roll uppfinnare och entreprenörer spelar vid kommersialiseringen samt mäta överföring av tyst kunskap när patent säljs eller licensieras.
Data över patent har länge använts av beslutsfattare för att mäta FoU-resultat och innovativa aktiviteter. Ett problem är att nästan inga patentdatabaser har information om huruvida patenten har kommersialiserats eller inte. Istället har man använt sig av kvalitetsjusterade patent som indikatorer på patentens värde.
Till sådana indikatorer hör antal år som patenten förnyas, antal länder som patentet har beviljats i och antalet citeringar som ett patent har erhållit. Forskningen har emellertid påvisat att dessa mått är inexakta och har stor varians när det gäller korrelation med patentens verkliga värde.
Unik databas över kommersialiseringsprocessen
Av ovanstående anledning samlade IFN in en unik databas över 867 svenska patent beviljade 1998 och som ägdes av uppfinnare och småföretag. Syftet var att möjliggöra analys av patentens kommersialiseringsprocess. Svarsfrekvensen vid insamlandet var 80 procent.
Databasen innehåller information om i vilken utsträckning, när och hur patenten kommersialiserades. Dessutom finns information om uppfinnarnas aktivitet under kommersialiseringen samt finansieringen av FoU- och kommersialiseringsfaserna. Alla dessa variabler är unika för just denna databas. Databasen har sedan kompletterats med uppgifter om citeringar, patentförnyelse och storlek på patentfamiljen från register.
Utvärdering av statliga stödprogram
Uppsatsen diskuterar hur databasen kan användas för att analysera innovativa aktiviteter. Exempel tas från artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter som använt databasen. Den har bland annat använts för att utvärdera statliga så kallade mjuka lån till uppfinnare och småföretag. Med mjuka lån avses lån som inte behöver återbetalas om projektet misslyckas.
Resultaten visar att patent med mjuka lån underpresterade både med avseende på kommersialisering, lönsamhet och förnyelse. Det var lånens utformning snarare än statens oförmåga att välja lämpliga projekt som var orsaken till den svaga prestationen.
Skapande och kommersialisering kräver olika kompetenser
En annan studie har analyserat vilken roll som uppfinnare och entreprenörer spelar vid kommersialiseringen. Här avses Schumpeters definition på entreprenör, det vill säga en specialiserad aktör som tar innovationer till marknaden. Empiriska skattningar visar att uppfinnare som sålde eller licensierade sina uppfinningar till entreprenörer – istället för att kommersialisera patenten själva – uppvisade högst lönsamhet för sina patent. Detta kan tolkas som att skapande och innovation kräver olika kompetenser och att entreprenörer spelar en viktig roll vid kommersialiseringen.
Till sist kan uppgifter om uppfinnarnas aktivitet under kommersialiseringen användas för att mäta överföring av så kallad tyst kunskap. Till skillnad från standardiserad kunskap kan tyst kunskap inte dokumenteras utan endast överföras genom nära samarbete. Skattningar visar att en aktiv uppfinnare har speciellt stor påverkan på projektets lönsamhet då patentet säljs eller licensieras, vilket kan tolkas som att tyst kunskap är avgörande då patent kommersialiseras.
IFN Working Paper nr 1349, “The Scientific Output of a Database on Commercialized Patents”, är författat av Roger Svensson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Roger, roger.svensson@ifn.se, om du vill veta mer.
