Det finns ett samband mellan en arbetstagares lön och hur många arbetstagare med liknande arbete som finns i andra närliggande företag. Detta är förenligt med lokala positiva överspillningseffekter mellan individer i liknande yrken i olika företag. Lokala myndigheter har möjligheter att påverka förutsättningarna för dessa effekter.
Arbetstagare inom liknande yrkesområden har liknande arbetsuppgifter och funktioner i sina respektive organisationer, även om de är anställda i olika branscher och organisationer. Denna likhet innebär att både geografisk och ekonomisk närhet mellan arbetstagare kan förbättra potentialen för produktiva överspillningseffekter. Arbetstagare kan lära sig av varandra, kopiera beteenden sinsemellan eller utbyta information och erfarenheter om de kommer från olika företag och/eller olika av branscher. Om erfarenheter och färdigheter kan överföras mellan företag och branscher, bör det också vara möjligt för kunskap, idéer och information att spridas mellan arbetstagare inom liknande yrkesområden.
Analys av svenska städer
Vi analyserar huruvida det finns positiva överspillningseffekter mellan arbetstagare som är lokaliserade nära varandra och har liknande färdigheter. Den empiriska analysen baseras på geokodade registerdata över arbetstagare i svenska städer från 2002 till 2013. Vi skattar i vilken utsträckning som lönen för en individ ökar om denne arbetar i en stadsdel med många andra arbetstagare med liknande yrken, det vill säga om det finns så kallade agglomerationsvinster i små rumsliga skalor.
Vårt huvudsakliga resultat är att det finns ett robust och kvantitativt viktigt samband mellan en arbetstagares lön och den lokala tätheten av arbetstagare med liknande yrken i andra företag. Vi dokumenterar också en övergripande densitetseffekt, vilket framgår av att det finns mindre avståndskänsliga fördelar med att arbeta i distrikt som har många arbetstagare med olika yrken och löner. På stadsdelsnivå finns denna effekt endast för arbetstagare i avancerade tjänstebranscher och för de som har yrken med höga andelar icke-rutinmässiga arbetsuppgifter. Våra resultat är förenliga med hypotesen att sådana arbetstagare är mer beroende av korsbefruktning över kunskaps- och branschdomäner. Den senare tolkningen stöds vidare av att vi inte finner någon av dessa effekter utanför storstadsområdena.
Sammantaget ger våra resultat stöd för teorin om att starka lokala agglomerationsvinster uppstår för arbetstagare som utför interaktionsintensiva och icke-rutinmässiga arbetsuppgifter i stadsdelar med många liknande arbetstagare. En kombination av rumslig och ekonomisk närhet utgör således grogrund för agglomerationseffekter. Samtidigt verkar sådana ”stadskluster” av arbetstagare med liknande yrken få ett extra lyft genom att vara belägna i en tät och diversifierad region.
Stadsplanering kan påverka
Policymässigt innebär resultaten från denna uppsats att lokala myndigheter har möjligheter att påverka förutsättningarna för agglomerationseffekter. Täta stadsdelar med god tillgänglighet genom effektiva transportsystem tycks skapa goda förutsättningar för agglomerationsvinster.
IFN Working Paper nr 1352, ”Mysteries of the trade? Skill-specific local agglomeration economies”, är författat av Martin Andersson, Blekinge Tekniska Högskola, Lunds universitet, Entreprenörskapsforum och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Johan P Larsson, University of Cambridge och Jönköping International Business School. Vill du veta mer? Kontakta Martin på e-post: martin.andersson@bth.se.
