Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1381

Lost Opportunities: Work during High School, Establishment Closures and the Impact on Career Prospects

Arbetsplatskontakter viktiga för ungas arbetsmarknadsinträde

Working Paper
Referens
Müller, Dagmar (2021). ”Lost Opportunities: Work during High School, Establishment Closures and the Impact on Career Prospects”. IFN Working Paper nr 1381. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Dagmar Müller

Extra- och sommarjobb under gymnasiet ger unga möjligheter att skapa kontakter med potentiella framtida arbetsgivare och kan på så sätt fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden. Denna uppsats visar att ungdomars arbetsmarknadsutfall påverkas negativt när de förlorar kontakten med en tidigare arbetsplats på grund av en nedläggning.

En lyckad övergång från skola till arbete är betydelsefull för ungas framtidsutsikter på arbetsmarknaden. Unga som blir arbetslösa i början av karriären har även lägre inkomster och en större risk för arbetslöshet senare i livet, vilket gör det viktigt att förstå faktorerna bakom ett lyckat arbetsmarknadsinträde. I Sverige utgör extra- och sommarjobb en vanlig kanal in på arbetsmarknaden. Runt 30 procent av alla ungdomar från gymnasiets yrkesprogram som får jobb direkt efter examen återvänder till en arbetsplats där de jobbade under skoltiden.

Ett vanligt problem med att utvärdera hur viktiga tillfälliga jobb under skoltiden är beror på så kallat självurval. Ungdomar som skapar kontakter genom sommar- och extrajobb är möjligtvis mer handlingskraftiga, vilket även skulle kunna påverka hur väl de lyckas på arbetsmarknaden.

Förlorade kontakter på grund av nedläggning
Den empiriska metoden i studien bygger på att analysera arbetsmarknadsutfall för ungdomar som hade oturen att arbetsplatsen där de jobbade under skoltiden läggs ner strax före examen och deras arbetsmarknadsinträde. Data över alla svenska elever på yrkesprogram 1986–2015 gör det möjligt att jämföra ungdomar från samma klass och samma yrkesprogram och där vissa har kvar sin arbetsplatskontakt när de slutar skolan medan andra förlorat sin kontakt. Fördelen med denna metod är att arbetsplatsnedläggningar borde vara skiljt från egenskaper hos individen som också skulle kunna påverka framtida arbetsmarknadsutfall.

Resultaten visar att ungdomar som förlorade en kontakt på grund av att deras tidigare arbetsplats lades ned hade 3 procentenheter lägre sannolikhet att hitta en varaktig anställning direkt efter gymnasiet och har 13 procent lägre inkomster än klasskamrater vars extra- eller sommarjobbarbetsplats inte lades ned. De negativa effekterna av att förlora en arbetsplatskontakt består i upp till tio år, men är störst direkt efter arbetsmarknadsinträdet. Elever som förlorar en arbetsplatskontakt i en bransch med nära koppling till yrkesprogrammet på gymnasiet drabbas hårdast. Dessa elever tenderar istället att få sitt första jobb i branscher som i lägre utsträckning matchar yrkesprogrammet.

Viktigt att främja kontakter mellan yrkeselever och potentiella arbetsgivare
Resultaten i studien tyder på att extra- och sommarjobb kan vara ett viktigt redskap för att underlätta övergången från skola till arbetsmarknad, då dessa i hög grad leder till återanställningar efter avslutad gymnasieutbildning. En möjlig förklaring från arbetsgivarens perspektiv är att det kan vara fördelaktigt att anställa ungdomar som de har god kännedom om för att minska osäkerheten i anställningsbeslutet. Detta torde vara av stor vikt under tider av ekonomisk osäkerhet, vilket är i linje med att återanställningar är ett vanligare ingångssätt under lågkonjunkturer.