Akademisk frihet brukar försvaras på principiell grund. Kan den även försvaras av ekonomiska skäl? Vi finner att graden av akademisk frihet i sig är svagt relaterad till produktivitetstillväxt, men att den tycks ha en positiv inverkan när rättssystemets kvalitet är någorlunda hög. Kompletterande institutioner behövs för högre tillväxt.
Akademisk frihet, vilket avser friheten för forskare och lärare vid universitet att utforska och undervisa om olika frågeställningar och att sprida dessa resultat, kan motiveras på flera sätt. Många anser denna frihet värdefull av principiella skäl och för att den möjliggör ett fritt sökande efter sanningen. I denna studie undersöker vi om akademisk frihet kan ha ett ekonomiskt värde. Kan denna typ av frihet möjliggöra innovationer som, inte sällan i samverkan med företag, förstärker den ekonomiska utvecklingen?
Akademisk frihet och produktivitetstillväxt
Varför skulle akademisk frihet kunna vara betydelsefull för produktivitetstillväxt? Ett huvudskäl är att sådan frihet garanterar en forskningsmiljö i vilken kreativa idéer kan utvecklas och spridas utan att maktcentra utanför akademins värld – historiskt sett främst staten, kyrkan och näringslivet – försöker styra och ställa. Vad som i tidigare forskning kallats ”användbar kunskap” kan sedan utnyttjas av entreprenörer och etablerade företag för konkreta, näringslivsrelevanta innovationer som stimulerar produktivitetstillväxten. Dock behöver vissa villkor vara uppfyllda för en sådan positiv effekt. Dels måste den akademiska forskningen i slutskedet ha applikationer i näringslivet, dels behöver regelverket ge incitament för entreprenörer att använda nya idéer från forskningens värld, vilket bl.a. kräver ett rättssystem av god kvalitet som garanterar kontrakt och ägande på ett effektivt och rättvist sätt.
Analys för många länder med paneldata
Vi använder paneldata för upp till 127 länder under tidsperioden 1960–2015. Akademisk frihet mäts genom expertbedömningar i de olika länderna och rör fem olika områden: friheten att forska och undervisa, frihet för akademiskt utbyte och spridning, institutionell autonomi, frihet från externa hot samt uttrycksfrihet.
Huvudresultatet är att akademisk frihet i sig inte är relaterad till vare sig tillväxt i arbetsproduktivitet eller tillväxt i total faktorproduktivitet på nationsnivå. När vi däremot interagerar akademisk frihet med ett mått på rättssystemets kvalitet, mätt som i vilken mån domare anses oförvitliga och kan ställas till svars i de fall de inte är det, finner vi ett intressant mönster. När rättssystemets kvalitet, på en skala från 0 till 1, överstiger 0,7 (nuvarande nivå i t.ex. Bolivia, Fiji och Niger) ser vi ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan akademisk frihet och tillväxt i total faktorproduktivitet. Vår tolkning är att när entreprenörer och andra företagare har ett pålitligt skydd av rättssystemet, vill och vågar de samverka med forskarvärlden och satsa på idéer som kommer därifrån. Detta ger positiva resultat för produktiviteten. Analysen ger även visst stöd för att sambanden är kausala.
Institutionernas betydelser
Vår slutsats är att det finns en ekonomisk grund för att värna den akademiska friheten. Institutioner som ger den akademiska världen frihet behöver dock kompletteras av institutioner som ger ett trovärdigt skydd åt företagande och företagare, vilka då kan omsätta nya idéer i innovationer.
