Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1426

Entrepreneurship and Regulatory Voids: The Case of Ridesharing

Nya transporttjänster legaliseras snabbare i mindre reglerade ekonomier

Working Paper
Referens
Deerfield, Amanda och Niklas Elert (2022). ”Entrepreneurship and Regulatory Voids: The Case of Ridesharing”. IFN Working Paper nr 1426. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Amanda Deerfield, Niklas Elert

Vi dokumenterar tiden det tog för app-baserade transporttjänster att legaliseras på delstatsnivå i USA. Mindre reglerade delstater genomdrev legaliserande lagstiftning snabbare, vilket tyder på att sådana ekonomier har lättare att införliva nya former av entreprenörskap.

När app-baserade transporttjänster – ridesharing – etablerades på lokala marknader runt om i USA, skedde det ofta i strid med städernas taxi- och transportlagstiftning. De nya företagen menade att de primärt var teknikföretag och att regler kring exempelvis taxilicenser inte gällde för dem. Osäkerheten kring hur lagar och regler skulle tolkas, gjorde att dessa företag ofta hamnade i ett regleringsmässigt tomrum.

Även om ridesharing-företagen vanligtvis förbättrade transportmöjligheterna dramatiskt, mötte de ofta motstånd från lokala taxiföretag som såg sina marknadspositioner hotade. Skepsisen var också stor bland politiker och medborgare som oroade sig för hur ridesharing-företagen behandlade både förare och kunder.

Delstatslagstiftning åsidosatte lokala regler
I de flesta amerikanska delstater blev konsekvensen av de lokala konflikterna att man etablerade delstatslagstiftning som åsidosatte städernas lagstiftning och de facto legaliserade ridesharing. Delstatslagstiftningen stipulerade tydliga regler för ridesharing-företagen men var oftast mer tillåtande än lokala regler. Medan de flesta delstater anammade en likartad lagstiftning, skiljde de sig åt beträffande den tid det tog för dem att införa den.

Vi har samlat in unika data på den tid det tog för delstaterna att lagstifta om ridesharing från det att sådana företag först etablerade sig i delstaten i fråga. Den tid det tog kan i hög grad knytas till delstatens övergripande regleringsgrad, mätt med ett detaljerat index. Andra faktorer, som befolkningstäthet, generell ekonomisk frihet och korruption, hade inget påtagligt samband med den tid det tog att lagstifta.

Snabbare lagstiftning med färre regleringar
Delstater med större regleringsfrihet genomdrev legaliserande lagstiftning snabbare än mer reglerade delstater. Anledningen är sannolikt att fler regleringar skapar ett större motstånd mot förändrad lagstiftning bland såväl existerande företag som politiker och den allmänna opinionen.

En slutsats är att det verkar lättare för mindre reglerade ekonomier att lagstifta kring ny teknik och entreprenörskap som inte passar existerande regelverk. På så vis har de bättre möjligheter att ta vara på det goda med det radikalt nya, och samtidigt stävja de negativa konsekvenserna. I en modern ekonomi kan sådan flexibilitet på sikt vara avgörande för att undvika ekonomisk stagnation.