Företagens internationalisering tycks öka löneskillnader mellan män och kvinnor. Vi undersöker om utlandsägda företag påverkar lönesättning i svenska dotterföretag genom överföring av könsnormer. Lönegapet i utlandsägda dotterbolag ökar med graden av ojämlikhet som råder mellan könen på hemmamarknaden.
På senare tid har det noterats att löneskillnader mellan män och kvinnor tycks öka i takt med företagens internationalisering. Forskningen har i dag ingen heltäckande förklaring till detta. Tidigare studier har riktat in sig på anställdas behov av att arbeta udda tider och vilken typ av jobb som de anställda har. Det finns även en diskussion om företagskulturer och att dessa kan skilja sig åt både mellan företag och länder.
Normer och praxis
Detta resonemang antyder att utlandsägda företag och utländska direktinvesteringar kan verka som bärare av normer från andra delar av världen – en outforskad kanal som potentiellt kan hjälpa oss att förstå de mekanismer som ligger bakom könslönegapet. Med detta som bakgrund undersöker vi i den här studien om löneskillnaden mellan män och kvinnor i utlandsägda företag påverkas av de könsnormer som råder på moderföretagets hemmamarknad. Det vill säga, finns det evidens för att normer och praxis kring lönesättning mellan män och kvinnor sprids över nationsgränser via utländska direktinvesteringar?
Data från multinationella företag i Sverige
För att besvara frågan använder vi mikrodata över i Sverige verksamma multinationella företag och dess anställda som finns representerade i lönestrukturstatistiken mellan 2005 och 2015. För att fånga skillnader i könsnormer mellan investerarnas hemländer använder vi Gender Inequality Index, utvecklat av FN som en del i deras Human Development Program.
Resultaten från studien visar att hemlandets könsnormer påverkar lönesättning i de svenska dotterföretagen. Lönegapet i utlandsägda dotterbolag tycks öka med graden av ojämlikhet som råder mellan könen på investerarnas hemmamarknad.
Vi finner att effekten på lönegapet i svenska dotterbolag från rådande könsnormer i investerarnas hemmamarknad inte är stor, men resultatet är robust för en rad olika modellspecifikationer. Detta gäller även för ett alternativt mått på ojämlikhet. I den mån investerare överför en del av sitt lands könsnormer finner vi vidare att effekten är större för anställda högre upp i lönefördelningen än längre ner, vilket kan tolkas som en glastakseffekt.
