Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1445

Misrepresentation and Migration: Differences between Voters and Politicians in Sweden

Långt mellan politiker och väljare i svensk migrationspolitik

Working Paper
Referens
Kärnä, Anders och Patrik Öhberg (2022). ”Misrepresentation and Migration: Differences between Voters and Politicians in Sweden”. IFN Working Paper nr 1445. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Anders Kärnä, Patrik Öhberg

Svensk migrationspolitik har länge varit föremål för politisk konflikt. Denna uppsats studerar i hur stor utsträckning väljare och politiker haft samma åsikter i migrationsfrågor. Det har funnits en stor åsiktsskillnad mellan väljare och politiker under lång tid, men skillnaderna har minskat sedan 2018 då politikerna närmat sig väljarna.

Migrationspolitik har sedan länge varit ett hett omdebatterat ämne i svensk politik, inte minst sedan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Sverige har, jämfört med de övriga nordiska länderna, under lång tid fört en generös migrationspolitik. Detta har lett till att en stor andel av befolkningen i dag är född utomlands. Regeringen som tillträdde under hösten 2022 har lovat att föra en mer restriktiv migrationspolitik.

Data från opinionsundersökningar
Mot denna bakgrund är det intressant att studera i vilken utsträckning som den förda migrationspolitiken haft stöd hos väljare och politiker. Tack vare upprepade opinionsundersökningar, avseende såväl medborgare som riksdagsledamöter, kan vi studera hur eventuella skillnader utvecklats över tid.

Resultaten visar att det funnits stora skillnader mellan väljare och politiker i de flesta partier under lång tid. Politikerna har varit betydligt mer negativa till att ta emot färre flyktingar än vad deras egna väljare har varit. Först efter riksdagsvalet 2018 minskar skillnaden mellan väljare och politiker i de flesta partierna, eftersom politikerna närmat sig väljarnas åsikter. Störst överensstämmelse mellan väljare och politiker finns i Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Skillnaderna kan inte förklaras av bakgrundsfaktorer som kön, ålder, utbildning eller geografisk härkomst.

Vi finner även att politikerna har en begränsad förståelse för vad deras egna väljare tycker i migrationsfrågor. I de fall där politikerna i ett parti inte har samma åsikt som majoriteten av sina väljare, tror politikerna ändå att väljarna har samma åsikter som de själva. Detta är anmärkningsvärt, då information om vad väljarna tycker är fritt tillgänglig och politikerna borde ha incitament att studera denna.

Olika syn på ekonomiska konsekvenser
I två enkäter från 2015 och 2017 fick kommunal-, regional- och riksdagspolitiker svara på vad de tror att de ekonomiska konsekvenserna blir av att ta emot flyktingar. En majoritet av politikerna i alla partier förutom Sverigedemokraterna ansåg att de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av att ta emot flyktingar är positiva. En genomgång av såväl forskning som utredningar och expertrapporter visar dock att det inte finns något stöd för denna åsikt. Den optimistiska synen hos politikerna beträffande de ekonomiska konsekvenserna verkar därmed vara mer driven av förhoppningar än sakkunskap.

Oklar anledning till åsiktsskillnaderna
Det går inte att förklara politikernas skilda åsikter från sina egna väljare med vare sig observerbara bakgrundsfaktorer eller bättre kunskap hos politikerna. En möjlig förklaring är att politiker har varit djupt engagerade i frågan och samtidigt varit negativt inställda till avvikande åsikter. En stor andel av riksdagsledamöterna i alla partier, förutom Sverigedemokraterna, anser också att det är viktigt att företräda flyktingars och invandrares åsikter, även i partier som inte har ett stort stöd bland invandrare.