Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1455

Nonresponse Bias in Trust Surveys

Kan vi lita på enkäter om tillit?

Working Paper
Referens
Bergh, Andreas , Christian Bjørnskov och Richard Öhrvall (2023). ”Nonresponse Bias in Trust Surveys”. IFN Working Paper nr 1455. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Andreas Bergh, Christian Bjørnskov, Richard Öhrvall

Sveriges höga mellanmänskliga tillit är en tillgång både ekonomiskt och socialt. Dock svarar allt färre på enkätundersökningar om tillit. Vi redovisar resultat från ett experiment som visar att viljan att delta i enkäter tycks vara orelaterad till graden av tillit. Bortfallet i enkäter tycks alltså inte ha någon stor snedvridande effekt.

Social eller mellanmänsklig tillit mäts regelbundet genom att be människor ta ställning till påståendet att "man kan lita på människor i allmänhet". Länder med hög tillit i befolkningen är i genomsnitt rikare, har stabilare ekonomi och bättre fungerande demokrati. Tillit gör det också lättare att bygga upp och få skattefinansierade välfärdssystem att fungera.

I Sverige och övriga Norden är tilliten hög jämfört med andra länder. Två av tre instämmer i att det går att lita på människor i allmänhet. I de enkätundersökningar som frågar om tillit över lång tid syns inte heller några tecken på att den svenska tilliten faller över tid. Däremot faller svarsfrekvensen i de enkätundersökningar som forskare använder sig av.

Ett ökande bortfall i enkätundersökningarna skapar problem om det är systematiskt. Om människor med hög tillit är mer benägna att svara på enkäter och låta sig intervjuas, kan det alltså vara så att tilliten är på väg nedåt trots att det inte syns i statistiken.

Experiment ger svar
För att undersöka om tillitsfulla individer är mer eller mindre benägna att svara på enkäter genomförde vi ett experiment. Respondenterna ombads att svara på en enkät med två delar. Den första delen fylldes i och lämnades in under en universitetsföreläsning. Del två skulle fyllas i hemma och lämnas in senare. Medan alla närvarande studenter lämnade in första delen, var svarsfrekvensen på del två betydligt lägre, som väntat.

Eftersom tillitsfrågan fanns i enkätens första del, gör detta upplägg att vi kan jämföra tillit hos dem som valde att svara på och lämna in del två av enkäten med tilliten hos dem som inte svarade på del två. Jämförelsen visade att det inte fanns någon skillnad i tillit mellan dessa grupper. Experimentet utfördes med svenska ekonomistudenter och danska statsvetenskapsstudenter, med samma resultat.

En kompletterande analys av de enkäter som genomförs vid svenska riksdagsval bekräftar resultatet. Det visar sig dock att personer med högre utbildning har högre tillit och är något mer benägna att intervjuas upprepade gånger i denna enkät, men när utbildningsnivån beaktas finns inget samband mellan intervjudeltagande och tillit.

Ökat bortfall problematiskt
En fallande svarsfrekvens är ett problem för forskning och samhällsanalys som bygger på intervjuer via nätet, telefonsamtal eller personliga intervjuer.