Denna studie analyserar effekten av att gå på en engelsk friskola. Vi studerar två skolor: en med en disciplinorienterad modell och en som har en klassiskt liberal, kunskapsorienterad profil. Resultaten visar att bägge skolorna har starkt positiva effekter på elevers kunskaper, men att dessa skiljer sig åt beroende på elevers bakgrund.
Många länder har under de senaste decennierna genomfört marknadsreformer i skolväsendet. Idén är att skolval, fristående skolor och konkurrens kan höja resultaten över lag. Tidigare forskning har utvärderat effekterna av fristående skolor i exempelvis Sverige och USA.
Inga studier har dock hittills analyserat effekterna av engelska free schools, nya fristående skolor som startade efter att den engelska friskolereformen genomfördes år 2010. Dessa icke-vinstdrivande skolor är offentligt finansierade men drivs i privat regi.
Antagning genom lotteri
Vi har detaljerade ansökningsdata från två engelska friskolor på grundskolenivå. En belägen i Bradford, en av Englands fattigaste städer, och som har en no excuses-profil, med höga förväntningar, strikta rutiner och disciplin. Den andra, i London, använder i stället en så kallad klassiskt liberal utbildningsmodell, med fokus på kunskap, konkurrens och lärarledd undervisning. Undervisning i latin är obligatorisk.
Bägge skolorna använder lotterier för att avgöra vem som antas när de har fler sökande än platser, vilket vi använder för att studera den kausala effekten skolorna har på elevers utfall. Dessutom samlar vi in data om friskolornas pedagogiska modeller – liksom modellerna i de skolor som sökande men icke-antagna elever hamnar på – från profiler som de publicerar på sina webbsidor och även från semistrukturerade intervjuer med rektorerna.
Ökad kunskap och minskad frånvaro
Vi finner en stark positiv effekt av att gå på bägge friskolorna på elevernas kunskapsutfall i de externt rättade examensproven som skrivs i slutet på grundskolan. Elever som går på någon av friskolorna i fem år presterar i genomsnitt på en nivå som normalt uppnås efter cirka 6,5 år. Vi finner också att friskolorna minskar frånvaron bland eleverna och även sannolikheten att de byter skola.
Effekterna skiljer sig dock åt beroende på elevers bakgrund. No excuses-skolan verkar mest effektiv bland pojkar och lägre presterande elever, medan den klassiskt liberala skolan framför allt höjer resultaten för elever med inhemsk bakgrund och för icke-fattiga elever.
Pedagogiska modeller sannolik förklaring
Över lag finner vi inte att kamrateffekter, läraregenskaper och generell skolkvalitet enligt den engelska skolinspektionen kan förklara skolornas positiva effekter. I en kvantitativ textanalys av friskolornas profiler finner vi att deras pedagogiska modeller skiljer sig markant från modellerna i skolorna där icke-antagna elever hamnar, vilket sannolikt förklarar varför friskolornas effekter skiljer sig åt beroende på vilken elevgrupp man studerar.
