Hur hög bör skatten på höga inkomster vara? Det är en fråga som engagerar både politiker och nationalekonomer. Denna studie visar att man enkelt kan beräkna hur höjd eller sänkt marginalskatt påverkar skatteintäkterna och den samhällsekonomiska kostnaden av beskattning.
I de flesta länder betalar höginkomsttagare en relativt hög marginalskatt. Det jämnar ut inkomstfördelningen och genererar skatteintäkter, men det minskar också incitamenten att öka sin inkomst, till exempel genom att arbeta fler timmar, anstränga sig på arbetet eller söka ett mer välbetalt jobb – samtidigt som det blir mer lockande att lägga energi på skatteplanering.
Avvägningen mellan effektivitet och skatteintäkter
Beskattning innebär därför en mindre kaka i samhället, samtidigt som en större del av kakan kan användas av staten till olika offentliga utgifter. Denna avvägning kan illustreras i nedanstående figur.
Illustration av de samhällsekonomiska effekterna av skatt på höga inkomster
Skattebetalaröverskottet definieras som inkomsten efter skatt över brytpunkten för den högsta marginalskatten, minus besväret av arbetstiden. Den samhällsekonomiska förlusten av beskattning är minskningen av kakans storlek – skattebetalaröverskott plus skatteintäkter – jämfört med om marginalskatten hade varit 0 procent.
En värderingsfråga
Hur mycket samhällsekonomisk effektivitet som bör offras för att kunna få in skatteintäkter är en ideologisk fråga som det ur ett nationalekonomiskt perspektiv inte finns något rätt svar på. Nationalekonomer kan dock hjälpa till genom att peka på hur avvägningen ser ut. Studien bidrar genom att ta fram matematiska uttryck som gör det enkelt att beräkna skatteintäkterna, skattebetalaröverskottet och den samhällsekonomiska förlusten (även kallad dödviktsförlust eller överskottsbörda) för olika nivåer på marginalskatten på höga inkomster.
Norden på fel sida
Exempelvis uppskattas dödviktsförlusten av den högsta federala skattesatsen i USA till 100 miljarder dollar och dödviktsförlusten av den statliga inkomstskatten i Sverige till 260 miljarder kronor. Dessa beräkningar utgår ifrån en elasticitet – som avgör hur kraftigt människor reagerar på skatter – på 0,25, vilket är en vanlig uppskattning för USA, men något högre än den som brukar användas i Sverige.
Studien ritar också Lafferkurvor för ett antal rika länder. Lafferkurvan visar hur skatteintäkterna beror på marginalskatten. Studien bedömer att Sverige, Finland och Danmark, men inte USA, ligger på höger sida av Lafferkurvans toppunkt och skulle därmed kunna öka intäkterna genom att sänka marginalskatten på höga inkomster.
