Niklas Ekdal, seminariets moderator, inledde genom att presentera morgonens tema – frågan om anställningsskydd – som både omdebatterad och aktuell. I den politiska sfären råder vitt skilda åsikter om LAS och effekterna av det lagstiftade anställningsskyddet är omdebatterade.
Per Skedingers presentation hade titeln ”Effekter av anställningsskydd – Presentation av den senaste forskningen” och var en redogörelse för de viktigaste slutsatserna i hans nya bok. Han började med att konstatera att anställningsskyddet är ett kontroversiellt ämne, högaktuellt i kristider, men också ett viktigt forskningsområde inom nationalekonomin.
Syftet med anställningsskyddet är att skapa trygghet på arbetsmarknaden och dämpa de kraftiga fluktuationer som hög- respektive lågkonjunktur har på sysselsättningen. Lagstiftningen om anställningsskydd i Sverige och andra länder reglerar tillsvidareanställning, visstidsanställning och kollektiva uppsägningar. Skedinger pekade på att anställningsskyddet medför ökade kostnader för arbetsgivaren när personalstyrkan behöver anpassas, vilket påverkar incitamenten för både arbetsgivare och arbetstagare. Nivån på sysselsättningen eller arbetslösheten i stort påverkas inte, men strukturomvandlingen går långsammare, personalomsättningen minskar och marginalgrupper som ungdomar, invandrare och funktionshindrade missgynnas enligt den internationella forskningen. Marginalgruppernas möjligheter att få jobb påverkas negativt av att arbetsgivarnas krav på kvalifikationer ökar. Produktiviteten minskar, bland annat genom minskad arbetsintensitet och långsammare strukturomvandling. En motverkande effekt på produktiviteten uppkommer dock eftersom incitamenten till arbetsplatsutbildning ökar. Turordningsreglerna, vilka är en del av LAS, försvårar möjligheterna att behålla nyckelpersoner i verksamheten vid uppsägningar, men minskar samtidigt stigmatiseringen av uppsagda.
Skedinger fortsatte med att berätta om hur anställningsskyddet förändrats i Sverige de senaste åren. 2007 kom Lagen om allmän visstidsanställning (ALVA) vilket gjorde det enklare för arbetsgivare att visstidsanställa. Regleringen av visstidsanställningar blev därmed svagare, vilket återspeglas i OECD:s index där Sverige rangordnas högt bland OECD-länderna angående reglering av tillsvidareanställning men betydligt lägre när det gäller visstidsanställning. De europeiska erfarenheterna av att luckra upp regelverket för visstidsanställningar och bibehålla ett starkt skydd för tillsvidareanställningar tyder på att denna reformstrategi leder till fler visstidsanställningar men däremot inte till fler arbetstillfällen totalt. Fler visstidsanställningar kan i sin tur leda till lägre produktivitet.
En viktig fråga rör hur lagstiftningen faktiskt tillämpas. Flertalet OECD-länder har ett liberalare regelverk för småföretag. I Sverige finns särskilt långtgående möjligheter att avvika från delar av LAS i kollektivavtal. Detta innebär dock inte att LAS är verkningslöst. LAS påverkar förhandlingsutfallet eftersom det är rådande lagstiftning som gäller om parterna inte enas.
Skedinger sammanfattade studierna kring anställningsskydd med att LAS uppfyller syftet med att förhindra/fördröja uppsägningar för kärngruppen av de fast anställda. LAS fungerar dock inte optimalt eftersom syftet inte uppfylls på ett effektivt sätt. En växande grupp med visstidsanställning står i dag utanför skyddet. LAS har enligt forskningen flera negativa bieffekter, bland annat i form av att marginalgrupper på arbetsmarknaden missgynnas och att produktiviteten minskar.
Skedinger avslutade med att föra fram ett alternativ som till den nuvarande lagstiftningen som lyfts fram från forskningshåll, nämligen att ”beskatta uppsägningar”. Slutligen manade han till vidare forskning kring anställningsskyddets utformning och tillämpning i olika länder.
Kommentarer – Lena Westerlund, chefsekonom, LO, och Stefan Fölster, chefsekonom, Svenskt Näringsliv
Lena Westerlund lade emfas vid att arbetsgivarna har ett stort handlingsutrymme innan LAS ”tar vid” i och med förhandlingsmöjligheter med facket samt att arbetsgivarna själva får definiera vad som avses med arbetssektorer/kretsar.
Vidare ansåg Lena Westerlund att det inte fanns någon koppling mellan anställningsskydd och den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. Att dagens höga ungdomsarbetslöshet skulle bero på turordningsreglerna är enligt Westerlund inte troligt. Detta motiverades med att ungdomsarbetslösheten inte påverkats trots uppluckring av anställningsskyddet. Enligt Westerlund är det främst ungdomar utan gymnasieutbildning som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och pekade på en korrelation mellan låg utbildning och arbetslöshet. ”Vi är världsbäst” i Sverige på andel sysselsatta bland gruppen 55 plus, vilket enligt Westerlund är en positiv konsekvens av den svenska modellen. Westerlund poängterade det samhällsekonomiska värdet av att behålla de äldre i arbetsstyrkan.
Westerlund förordade en jämförelse mellan Sverige och Danmark som två lika länder men med olika arbetsmarknadspolitik där anställningsskyddet i Danmark, till skillnad från i Sverige, är svagt. Westerlund menade att Sverige har en högre produktivitetsutveckling än Danmark vilket talar emot vissa, av forskningen föreslagna, negativa konsekvenser av LAS på produktionsutvecklingen.
Avslutningsvis menade Westerlund att hon inte trodde på skatt på uppsägningar som ett alternativ till anställningsskydd då det är bökigt och otympligt att gå via skattesystemet för att hitta en lösning. Westerling betonade att hon ”inte är emot rörlighet men tror på att komplettera LAS istället för att urholka arbetsskyddet”.
Stefan Fölster började med att välkomna Skedingers nya bok då debatten i Sverige handlar mycket om tyckande. Han ansåg att det behövs mer forskningsunderlag för att lyfta diskussionen. Fölster avfärdade att Sverige skulle ha högre produktionsutveckling än Danmark. Att Sverige har en hög andel sysselsatta i åldersgruppen 55 plus, fastställde Fölster, var fallet även innan LAS. Fölster ville koppla ungdomsarbetslösheten till att det är kristider vilket främst får genomslag på lågkvalificerat arbete. Vidare menade han att anställningsskyddet genom att hämma omsättningen på arbetsmarknaden försvårar inträdet för ungdomar.
Som ett exempel på en konsekvens av nuvarande system lyfte Fölster fram situationen med avgångspensioner i Sverige. I dag får en tredjedel av alla svenskar erbjudande om avgångspension innan pension. Det får anses anmärkningsvärt att arbetsgivare är beredda att betala nästan full lön för att kunna bli av sina anställda, enligt Fölster.
Svenskt Näringslivs undersökning visar att en tiondel inte klarar av sina jobb samtidigt som en tiondel själva anger att de inte trivs men inte vågar byta arbete. LAS blir därmed en ekonomisk kostnad som försvårar strukturomvandling, särskilt vid lågkonjunkturer då arbetsgivare behöver rationalisera för att kunna behålla en effektiv och konkurrenskraftig verksamhet. Anställningsskyddet är enligt våra medlemmar det största hindret när vi frågar dem om vad som hindrar företaget från att anställa och expandera, sade Fölster.
Fölster avslutade med att efterfråga lösningar såsom mer flexibel anställningsform för tillsvidareanställning och fler provanställningar, vilket i sin tur även är lösningar på hur vi kan minska ungdomsarbetslösheten, enligt Fölster. Angående skatt på uppsägningar trodde Fölster mer på en modell där arbetsgivaren betalar en regelbunden avgift för sina anställda, som arbetsgivaren får tillbaka om de anställda säger upp sig, men som ”fryser inne” vid uppsägningar. Detta skulle skapa de rätta incitamenten för en bättre fungerande arbetsmarknad med en sund omsättning.
Efter kommentarerna följde ett samtal med frågor från publiken. Camilla Littorin, Företagarförbundet, var kritisk till anställningsskyddets snäva fokus på storföretag då majoriteten av de svenska företagen är små. Littorin ansåg att anställningsskyddet slår hårt mot småföretag . Hon hänvisade till Skedingers bok som visade att i de flesta andra länder är lagstiftningen liberalare för småföretag, även om den svenska reformen 2001 möjliggjorde två undantag från turordningslistan om företaget har färre än 10 anställda.
Andra konsekvenser av anställningsskyddet som diskuterades var risken att arbeten försvinner när företag, i hårt konkurrensutsatta branscher, tvingas lägga ner verksamheten till följd av begränsade möjligheter att genomföra strukturomvandlingar. Anställningsskyddet leder till att företag kan tvingas köpa ut de minst produktiva istället för att investera dessa medel i verksamheten. Det ökade anställningsskyddet i anglosaxiska länder, som traditionellt har svag arbetsmarknadsreglering, var en annan fråga som diskuterades.