Författare till boken är professor Magnus Henrekson (mitten), vd IFN, professor Pontus Braunerhjelm (höger), vd Entreprenörskapsforum samt Klas Eklund (vänster) adjungerad professor och senior economist SEB. Lanseringen var ett samarbete mellan Entreprenörskapsforum, IVA och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Ett ramverk för innovationspolitiken – Hur göra Sverige mer entreprenöriellt? fick idel lovord från de namnkunniga panelerna, som avlöste varandra under förmiddagen. Bland de medverkande märktes, förutom författarna, Peter Honeth, statssekreterare Utbildningsdepartementet, Håkan Ekengren, statssekreterare Näringsdepartementet, Hans Lindberg, statssekreterare Finansdepartementet, Göran Marklund, direktör VINNOVA, Hjalmar Winblad, vd Wrapp och Tobias Krantz, Chef Utbildning, Forskning & Innovation, Svenskt Näringsliv.
I boken presenteras ett ramverk för innovationspolitik, dvs. få detaljer men ramar inom vilka detaljerna ska arbetas fram.
— Det finns en stor kompetens på annat håll att arbeta fram detaljförslag. Det har vi inte sett som vår uppgift, förklarade Magnus Henrekson, IFN.
Klas Eklund ansåg att en helhetssyn inom innovationspolitiken, i form av ett ramverk, kommer i precis rättan tid eftersom frågan redan finns på politikernas bord. Regeringen presenterar under hösten en nationell innovationsstrategi och socialdemokraterna har talat om en beredning i ämnet.
Pontus Braunerhjelm förklarade för publiken i den fullsatta lokalen hos Ingenjörs Vetenskaps Akademin (IVA) att kunskap inte räcker för att skapa tillväxt. Han och en rad talare påpekade att det behövs en länk, som omvandlar kunskap till produkter och kommersialiserar dessa. Det är här entreprenören kommer in i bilden.
Författarna ger tio rekommendationer:
Bygg och samla kunskap
1. Kvalitativa mål bör sättas upp för svenska elever ranking och prestationer. Det finns stor samhällsekonomiska vinster att hämta i förbättrad kvalitet på grundskolenivå.
2. Universitet och högskolor bör använda pedagogiska metoder som visar störst effekt på innovation och entreprenörskap.
3. Forskningspengar bör i högre grad delas ut efter kvalitetskriterier och universitetens autonomi bör stärkas. Industriforskningsinstitutens roll som brygga mellan näringsliv och akademi bör stärkas.
4. Forsknings- och innovationspropositionerna bör kompletteras med en mer långsiktig intentionsframskrivning.
Spridning, innovation och kommersialisering av kunskap
1. Regelrådets oberoende bör stärkas för effektivare analyser av ny reglering.
2. Konkurrens driver på innovation. Brister i uppföljning och övervakning av kvalitet och information i offentlig verksamhet bör avhjälpas. En myndighet bör svara för detta och även ha möjlighet att åtgärda brister med trovärdiga och kännbara sanktioner.
3. Staten kan i högre utsträckning tillhandahålla infrastruktur, information och statistik som i sin tur kan användas av privata aktörer i stället för att myndigheter bygger upp egen verksamhet.
4. Förvaltningspolitiken måste präglas av tydliga kriterier och drivkrafter som främjar innovation, kvalitet och produktivitet.
5. Skattesystemet bör i högre grad utgå från ett entreprenörskaps- och innovationsperspektiv. På kort sikt bör tre åtgärder prioriteras: optioner kapitalbeskattas, progressiviteten i inkomstskatterna minskas och likställighet bör gälla mellan låne- och egenkapitalfinansierad verksamhet.
6. Kunskapsspridning, innovation och produktivitet främjas av regionutvidgning, geografisk täthet och kluster. Målet bör därför vara att stärka befintliga och framväxande kluster.