Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

SNS Analys: Personvalssystemet – ett meningslöst kryssande?

Halvvägs genom innevarande mandatperiod presenterade nationalekonomerna Olle Folke (Columbia University och Institutet för Näringslivsforskning) och Johanna Rickne (Institutet för Näringslivsforskning och Uppsala universitet) en rapport om hur personvalet påverkar partiernas nomineringsprocesser.

Sedan valet 1998 finns möjligheten att kryssa en specifik kandidat på valsedeln, en möjlighet som en minoritet av väljarna utnyttjar. Tidigare undersökningar har hävdat att effekterna av det svenska personvalssystemet är små. Av de politiker som når över personvalsspärren hade nio av tio blivit folkvalda även utan sina kryss.

Spelar personvalssystemet någon roll i svensk politik? Kan väljarnas kryss påverka listorna inför nästkommande val och hur makten fördelas i partierna?
Medverkande vid seminariet var även:
Sven-Erik Bucht är socialdemokratisk riksdagsledamot från Norrbotten. Tack vare 18 000 personkryss flyttade han sig från plats åtta på valsedeln i valet 2010 till förstaplatsen.

Svend Dahl är fil. dr. i statsvetenskap. Hans avhandling heter Efter folkrörelsepartiet: Om aktivism och politisk förändring i tre svenska riksdagspartier.

Peder Nielsen är fil. dr. i statsvetenskap och biträdande kanslichef vid Konstitutionsutskottet i riksdagen. Han utredde personvalssystemet i en underlagsrapport till Grundlagsutredningen 2007.

Anne-Marie Pålsson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Perioden 2002-2010 var hon moderat riksdagsledamot, en tid hon beskriver i boken Knapptryckarkompaniet, Rapport från Sveriges Riksdag.

Ladda ner rapporten