- Seminariet filmades. Se del 1 av seminariet (3 delar), se del 2, se del 3.
Per Skedinger (till vänster), IFN, var moderator under det välbesökta seminariet. Här med Fredrik Heyman.
I ESO-rapporten förklaras att "i den allmänpolitiska debatten påstås ofta att det är de små företagen som skapat de nya jobben i Sverige under det senaste decenniet. Samtidigt har det påvisats att småföretagen i Sverige under 1980- och 1990-talen växt långsammare än småföretag i andra utvecklade länder."
Trots den djupa krisen som uppstod i Sverige under början av 1990-talet och den nu pågående finanskrisen, skapades (netto) nästan 190 000 nya jobb i näringslivet under perioden 1990-2009. Bakom denna siffra finns en mycket omfattande dynamik i sysselsättningen. Dessa 190 000 nya jobb var skillnaden mellan ca 3 420 000 skapade jobb och 3 230 000 nedlagda jobb.
Lars Persson, Pehr-Johan Norbäck och Fredrik Heyman presenterade ESO-rapporten "Var skapas jobben? En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990 till 2009".
Det visar sig att:
- Små och medelstora företag skapade runt 300 000 nya jobb i näringslivet under tidsperioden 1990-2009. Merparten av dessa jobb tillkom i mindre medelstora företag. De stora företagen minskade sin totala sysselsättning med ungefär 120 000 jobb, främst under 1990-talskrisen.
- Under perioden 2000–2009 ökade sysselsättningen inom företag i alla storleksklasser inom tjänstesektorn. Sysselsättningsutvecklingen inom tillverkningsindustrin kännetecknas främst av en minskning av antal anställda för de största företagen.
- Andelen anställda med eftergymnasial utbildning ökade från ca 25 procent i början av 1990-talet till ca 40 procent under slutet av 2000-talet, medan anställda med endast förgymnasial utbildning minskade kraftigt.
- Den största ökningen av antal anställda skedde genom att de största och medelstora företagen ökade antal anställda med eftergymnasial utbildning. Den största minskningen av antal anställda under perioden 1991–2009 skedde genom att de största företagen minskade sina anställda med enbart
förgymnasial utbildning.
Lars Persson förklarar de slutsatser som forskarna dragit av studien och jobbdynamik.
De tre författarna har vidareutvecklat ESO-rapporten i ett så kallat Policy Paper (nr 60, 2013, IFN). Här visar de att "svenskt näringsliv genomgått en strukturomvandling där både små och medelstora företag och mindre och medelstora arbetsställen hos stora företag fått en större betydelse. Denna utveckling har troligtvis drivits av framväxten av IKT vilken inneburit att småskalig verksamhet blivit lönsammare, av allmänna avregleringar av ekonomin och av den tilltagande globaliseringen. Det ska dock noteras att de stora företagen fortfarande är de dominerande vad gäller sysselsättningen i svenskt näringsliv."
Det visar sig även att allt jobbskapande under 1996-2009 härrör från tjänstesektorn där 400 000 jobb har skapats. Under samma period har 40 000 jobb försvunnit från tillverkningsindustrin.
Jobbomsättningen är framförallt hög i små unga företag, konstaterar forskarna och tillägger att "svenskt näringsliv har även genomgått en strukturomvandling av anställdas utbildningsnivå där sysselsättningen för personer med eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt och sysselsättningen för personer med förgymnasial utbildning har minskat markant. Detta har framförallt skett genom att stora företag minskat antalet jobb med förgymnasial utbildning och ökat antalet jobb med eftergymnasial utbildning."
Vilka slutsatser kan då dras beträffande effektiviteten i jobbdynamiken i näringslivet?
Forskarna menar bland annat att mångfald i näringslivet är avgörande för en samhällsekonomiskt effektiv strukturomvandling. Denna mångfald gäller inte bara förhållandet mellan små och stora företag utan också mellan unga och gamla företag och mellan små och stora arbetsställen. "Kopplat till förändringar i teknologi och institutioner kommer olika typer av företag och arbetsställen vara mer eller mindre effektiva över tiden och över olika industrier. För att få en samhällsekonomiskt effektiv pågående strukturomvandling behövs därför mångfald i företagandet."
De efterfrågar regelverk och institutioner som är neutrala vad gäller företagsform och storlek. "Det kan finnas arbetsmarknadslagstiftning som missgynnar småföretag och småföretagstillväxt. Detta kan innebära att mindre effektiva stora företag genom ett icke neutral regelverk kan konkurrera ut mer effektiva små företag", skriver IFN-forskarna i sitt Policy Paper.