Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Svårt men möjligt mäta kvalitet i omsorg

10 oktober 2014

Omsorgskvalitet är svårt att mäta. Det var deltagarna överens om på ett seminarium som arrangerades av SNS om rapporten Att styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras? Rapporten ingår i det för IFN och SNS gemensamma forskningsprogrammet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. Författare till rapporten är Henrik Jordahl och Jannis Angelis från IFN. Gun-Britt Trydegård, Stockholms universitet, kommenterade rapporten som hon kallade "exemplarisk". Motsvarande forskningsrapporter inom vård och skola kommer under 2015.

I bilden ses från vänster: Gunn-Britt Trydegård, Henrik Jordahl och Jannis Angelis.


– Sverige har bra ledning och styrning inom äldreomsorg i jämförelse med de flesta andra länder, sa Henrik Jordahl på seminariet.

Han förklarade att 89 000 personer på svenska äldreboenden och att 220 000 får hjälp i sina hem  via hemtjänsten. Kostnaden för äldrevården är 90 miljarder kronor om året vilket motsvarar 2,7 procent av BNP. En femtedel av äldreomsorgen sköts av privata bolag.

– Ett genomsnittligt boende har plats för 40 personer, förklarade Jannis Angelis.

– Överlag är managementkvaliteten god, sa Henrik Jordahl.


I bilden ses från vänster: Gunn-Britt Trydegård, Henrik Jordahl och Jannis Angelis.

För studien har verksamhetschefer på cirka 500 av landets totalt 2 300 äldreboenden intervjuats. Forskarna har inte funnit någon stor skillnad mellan privata och kommunala utförare. Skillnaden är större inom respektive ägarform. Stora privata företag sticker dock ut. Dessa är bäst på att styra och leda verksamheten. Störst kvalitetsvariation på ledning och styrning av verksamheten har forskarna sett vad gäller målstyrning.

– Det är konstigt eftersom det kostar lite, menade Henrik Jordahl.

Forskarna har kunnat konstatera att många verksamhetschefer inom äldreomsorgen inte tar till vara på personalens kompetens och möjligheter. Här ser den en betydande utvecklingspotential.

Gun-Britt Trydegård, fil. dr i socialt arbete och forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, menade att rapporten var föredömligt pedagogisk. Hon var dock tveksam till att metoden tillfört mer kunskap om kvaliteten i äldreomsorgen.

– Svarsfrekvensen var 21 procent så man ska nog akta sig att dra generella slutsatser, ansåg Trydegård.

Forskarna höll inte med om att metoden inte passar för att mäta kvalitet på management i äldreomsorg.

– Vi bör inte mäta mindre utan mer. Det går att mäta kvalitet, sa Jannis Angelis.

Läs rapporten