Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

EU behöver nytt ekosystem för entreprenörskap

23 maj 2017

På tisdagen presenterades studien Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe i Stockholm. Studien är en del av Fires, ett forskningsprogram som finansieras av Europa-Kommissionen. Seminariet organiserades gemensamt av IFN och Europa-Kommissionens Representation i Sverige. Jeanette Andersson, affärsängel, Anna Maria Corazza Bildt, europaparlamentariker, Magnus Henrekson, IFN, Håkan Hillefors, Näringsdepartementet och Peter Voigt, EU-kommissionen, deltog i paneldiskussionen där det europeiska ekosystemet för entreprenörskap och dess brister diskuterades.

 

Situationen är kritisk i Europa vad gäller innovation", sa Magnus Henrekson, professor IFN. Innovationerna utvecklas allt för sällan till kommersiella produkter. 

 – Innovationer kräver entreprenörskap för att kunna utvecklas och omvandlas till jobb och ekonomisk tillväxt, förklarade Magnus Henrekson när han presenterar studien. Han påminde om att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna – 28 varianter av kapitalism. Och därför måste reformer baseras på varje lands förutsättningar.
– Vi måste ha ett helhetsperspektiv för att kunna skapa ett bättre ekosystem för entreprenörskap, sa Henrekson, som tillsammans med sina medförfattare Niklas Elert och Mikael Stenkula föreslår reformer på nio områden:

1. Rättsstatsprincip och skydd av äganderätt.
2. Beskattning. Skattesatserna bör vara låga eller måttliga och beslutsfattare bör sträva efter generella regler inte (riktade) undantag. Skattneutralitet bör råda mellan ägarkategorier, finansieringskällor och olika typer av ekonomiska aktiviteter.
3. Besparingar, kapital och finans. Dessa institutioner bör stödja mer privat förmögenhetsbildning.
4. Arbetsmarknad och social trygghet. Socialförsäkringsinstitutionerna bör möjliggöra flytt av rättigheter och pensionsplaner samt helt och hållet koppla loss sjukförsäkring från nuvarande arbetsgivare.
5. Vad gäller produkter och service så bör marknadsledare avstå från att otillbörligt utnyttja sin dominerande marknadsposition. Samtidigt bör inträdeshinder sänkas.
6. Konkurslagstiftning och insolvensregler bör vara relativt generösa och ge en "andra chans".
7. För att FoU-satsningar ska omsättas till ekonomisk tillväxt krävs entreprenörer som ”tar hand om” uppfinningarna genom att exempelvis skapa nya produktionsmetoder eller nya kommersiella produkter. Politikerna bör därför sträva efter att göra det lättare att starta och driva företag.
8. Makthavarna bör sträva efter att skapa incitament som uppmuntrar enskilda att skaffa sig kunskaper och färdigheter. Det måste också finnas incitament för utbildningssystemet att tillhandahålla sådana möjligheter.
9. Informella institutioner påverkar formella institutioner, men kan också vara viktiga för att främja entreprenörskap i sig. Entreprenörskapets sociala legitimitet är särskilt viktigt i detta avseende. 


Implementering är det stora europeiska problemet, säger Anna Maria Corazza Bildt, ledamot av Europaparlamentet och entreprenör. "Vi är dåliga på att förutse hur reformer fungerar för entreprenörer i deras vardag.

 – Vi har fortfarande inte en fungerande gemensam marknad, sa Corazza Bildt och konstaterade att lösningen på detta problem är politisk vilja så att “den inre marknaden kan förverkligas”.

Det handlar om att företagare är motorn som ger oss tillväxt och jobb, sa hon och berättade att de rödgröna och liberalerna [i Europaparlamentet] lägger oproportionerligt stor vikt vid dataskydd och glömmer hur denna lagstiftning kommer att påverka Europas entreprenörer.


Regeringen har nyligen lanserat strategiska samverkansprogram på fem ”svenska styrkeområden”. Här har man tagit ett makroperspektiv på innovation, sa Håkan Hillefors, ämnesråd, Näringsdepartementet. 

 – Vi vill se till att det är lätt att grunda, driva och avveckla ett företag, sa Hillefors.

Han förklarade att alla dessa olika delar behövs i ett system som främjar entreprenörskap. Där EU diskuterades så nämnde Hillefors förverkligandet av den inre marknaden som den viktigaste uppgiften. Han menade att för EU:s medlemmar så är det just handel över gränserna som värdesätts mest. Detta inkluderar investeringar länderna emellan. Han pekade på tre områden där EU har bidragit: Tele-marknaden, reglering av riskkapital och ökat fokus på små och medelstora företag samt innovation inom ramen för vad EU finansierar.

 
Peter Voigt, ekonom på generaldirektoratet för ekonomiska och finansiella frågor vid Europa kommissionen, deltog i panelen på seminariet i Stockholm. Han förklarade att Kommissionen förespråkar en helhetssyn när det gäller entreprenörskap. 

Peter Voigt, analytiker vid EU-kommissionen, berättade att EU numera gör en konsekvensanalys av all lagstiftning innan dessa accepteras. Visionen är att skapa en helhetssyn. Ett problem kan dock vara, sa han, alla de olika variabler som man behöver ta hänsyn till. Det kan vara svårt att få med allt i en modell där ett resultat kan simuleras. Men, sa Voigt, vi arbetar för att innovationer ska omvandlas till entreprenörskap, genom att produkter når marknaden. Även utbildningssystemet är en del av ett systemiskt tillvägagångssätt menade Peter Voigt:

– Jag håller med om att vi behöver förverkliga den inre marknaden. Men kom ihåg att utgångspunkten är på nationell nivå.


Jeanette Andersson, affärsängel , som arbetar med projekt som utvecklar den tidiga riskkapitalmarknaden, hävdade att Almi, som ger högrisklån till företagare, är mycket viktig för att fler företag ska får möjlighet att överleva och växa.

– Entreprenörskap är inte en politisk process utan en process som skapas där det finns ett kluster, en kompetens, för att det finns personer som är entreprenörer som startar företag, förklarade Jeanette Andersson. Hon pekade på vikten av avknoppningar från större företag. Det angelägnaste är, sade hon, vad EU kan göra när det gäller kapitalisering av företag.

Foto: Bosse Johansson.