Lars Persson, IFN, presenterade studien “Verifying High Quality: Entry for Sale”. Kommentator var Hong Lou, Harvard Business School, USA.
Konferensens första presentation stod Ryan Decker, Federal Reserve Board of Governors, för med studien “Firm Dynamics and Local Economic Shocks: Evidence from the Shale Oil and Gas Boom”. I denna analyserar han hur uppkomsten av nya företag samverkar med fluktuationer i ekonomin. Han använder sig av introduktionen av nya extraheringsmetoder för skifferolja och naturgas i USA för att studera detta. Han jämför amerikanska kommuner som genomgått en ekonomisk boom till följd av ökad oljeproduktion med andra, likvärdiga kommuner som dock inte hade de nödvändiga geologiska förutsättningarna för skifferolje- eller naturgasproduktion. Deckers resultat tyder på att jobbtillväxt som följde av skifferoljeboomen helt och hållet drivs av nya företag eller nya arbetsställen för existerande företag, och inte av att existerande företag expanderar. Nya företag tenderar att börja smått men växa snabbt i tilltagande tempo, medan nya arbetsställen kopplade till redan existerande företag är större från början och växer gradvis.
Lars Persson från IFN presenterade teoretisk forskning om när och hur entreprenörer säljer sina uppfinningar. Modellen som introducerades anknyter till det inom nationalekonomin klassiska ”lemons”-problemet, som går ut på att situationer där köpare har mindre information än säljare leder till att enbart produkter av låg kvalitet blir sålda eftersom köparens betalningsvilja är en funktion av den genomsnittliga produktkvaliteten på marknaden. I studien ”Verifying High Quality: Entry for Sale”, av Persson m.fl. framgår att när en entreprenör vill sälja en högkvalitativ uppfinning till ett på marknaden redan existerande företag så kan entreprenören ta sig in på marknaden för att påvisa kvalitet och därefter sälja till fullt pris. Entreprenörer med lågkvalitativa uppfinningar kommer dock inte att kunna omsätta tillräckligt mycket för att täcka kostnaden för ett inträde på marknaden, och kommer därmed att sälja utan att innan produkten lanseras. Existerande företag justerar sin betalningsvilja efter denna mekanism. Lars Persson med flera menar att möjligheten till marknadsinträde som en metod för att kontrollera kvalitet kan vara ett sätt att lösa problem med asymmetrisk information och ett sätt att stimulera framväxten av högkvalitativa uppfinningar.
Rosemarie Ziedonis, Questrom School of Business, Boston University, USA, presenterade studien “Patent Collateral, Investor Commitment, and the Market for Venture Lending”. Kommentator var Malin Gardberg, IFN och Erasmus University Rotterdam, Nederländerna.
Nästa på tur var Michela Giorcelli från UCLA, som presenterade sin forskning kring bistånd och dess effekt på långsiktig ekonomisk tillväxt. I ” Reconstruction Aid, Public Infrastructure, and Economic Growth” studerar Giorcelli Marshallplanen i Italien för att se hur rekonstruktion och modernisering av infrastruktur påverkade ekonomisk aktivitet. Genom att instrumentera antalet återuppbyggnadsbidrag som togs emot av olika italienska provinsen, med hänsyn tagen till skillnader i bombningar i de olika områdena under andra världskriget visar Giorcelli att företag blev mer benägna att anamma ny teknologi och utveckla nya patent i regioner som fick mer hjälp genom Marshallplanen. Hon argumenterar för att introduktion av ny teknik resulterade i att arbetare gick från jordbrukssektorn till industrin, samtidigt som produktiviteten inom jordbruket ökade.
Joacim Tåg, IFN, presenterade studien ” The Incredible Shrinking Stock Market: On the Political Economy Consequences of Excessive Delisting”. I denna utvecklar Tåg m.fl. en modell för att förklara varför en krympande aktiemarknad kan ha skadliga konsekvenser på samhället i stort. Tåg berättade att den amerikanska aktiemarknaden har halverats under de två senaste decennierna. Forskarna har funnit att en sådan utveckling kan sätta igång en händelsekedja som leder till en minskning i aggregerade investeringar, produktivitet och sysselsättning på lång sikt. Den i modellen föreslagna mekanismen innebär att avnoteringar minskar aktiemarknadens storlek och aktivitet, vilket i sin tur leder till att individer har färre ekonomiska incitament för att prioritera politik som gynnar företagande.
Joacim Tåg, IFN, presenterade studien ”The Incredible Shrinking Stock Market: On the Political Economy Consequences of Excessive Delistings”.
Först ut efter lunchunder konferensens första dag var Erik Prawitz från IFN, som presenterade studien “ Mass Migration, Cheap Labor, and Innovation”. Det handlar om emigrationens inverkan på innovationsviljan. Prawitz har ett historiskt perspektiv. Han studerar den svenska massutvandringen till USA, som innebar att en fjärdedel av befolkningen emigrerade. Han kombinerar data från kyrkböcker och rederier, som omfattar alla svenska emigranter, med data för alla tekniska patent i Sverige under perioden 1860-1914. Med dessa data jämför han långsiktiga förändringar vad gäller innovation i svenska kommuner, med hänsyn tagen till hur stor emigrationen var från respektive kommun. För att kunna identifiera de kausala effekterna av emigrationen använder sig Prawitz av frostchocker och resekostnader till en utvandringshamn som ett instrument för emigration. Resultaten visar att emigrationen ledde till en betydande ökning i antalet tekniska patent i utvandringskommuner. En trolig förklaring till detta resultat är att utvandringen av lågkvalificerade individer ledde till högre arbetskostnader i deras hemkommuner.
Jorge Guzman från Columbia Business School presenterade sitt papper “Hidden in Plain Sight: Venture Growth With or Without Venture” Han undersöker riskkapital och dess betydelse i framgångsrika startup-företag. Guzman menar att forskare ofta fokuserar på framgångsrika företag som fått riskkapital men ignorerar mindre framgångsrika företag. I sin studie utvecklar han en modell för att förutsäga andelen framgångsrika bolag oavsett om de har fått riskkapital eller inte, baserat på historisk data över riskkapitalfinansiering. Data omfattar 34 amerikanska delstater under perioden 1995-2005. Resultaten visar på att företag som får riskkapital är sex gånger mer troliga att växa. Framgångsrika företa växer dock oberoende av om de får riskkapital eller inte, vilket tyder på att riskkapital kan underlätta tillväxt i startups, men att det inte är nödvändigt.
En internationell forskningskonferens, som den i Vaxholm, erbjuder många möjligheter till att nätverka. Att lära av andras forskning och att hitta nya forskningsfrågor och nya forskningspartners.
Rosemarie Ziedonis, Boston University, började sin presentation med att berätta om målet med hennes forskning; att utmana implicita antaganden om entreprenörsföretag. I studien, ”Patent Collateral, Investor Commitment, and the Market for Venture Lending”, undersöker hon antaganden om amerikanska riskkapital-startups under åren 1989 till 2008. I startupsektorn är patent en viktig komponent för att säkerställa inkomst från innovativt arbete, men man vet mindre om vad som händer med patenten då ett företag går i konkurs. Dessutom antas det ofta att marknaden för patent från misslyckade startups är mycket liten. Ziedonis diskuterar detta antagande och nämner General Magic, som i Silicon Valley är mer känt som ”det viktigaste företag du aldrig hört talas om”. När General Magic lade ned sin verksamhet fanns patent som senare skulle bli centrala i utvecklingen av smartphones. Ziedonis fortsätter med att presentera anekdotiska bevis för patent till misslyckade startups. Hon lägger fram två huvudresultat: för det första är det främst närliggande företag som förvärvar patent från nedlagda företag, antingen som ett sätt att hindra konkurrenter eller för att själva utveckla den patenterade teknologin. För det andra är det sällsynt att patenten stannar i den ursprunglige ägarens händer. Patent från nedlagda startups säljs till 70 procent åtminstone en gång och då en kort efter nedläggning.
Erik Stam, Utrecht University, presenterade studien ”Entrepreneurial Ecosystems: A Systems Perspective”. Markus Poschke, McGill University, Canada, was discussant.
Erik Stam från Utrecht University, presenterade ett papper med titeln “Entrepreneurial Ecosystems: A Systems Perspective”. Entreprenöriella ekosystem har fått mer och mer uppmärksamhet från forskare som ett sätt att förstå komplexiteten i framgångsrikt entreprenörskap. Stam menar att framgång inte uppstår i ett vakuum och förklarar att i ett entreprenöriellt ekosystem samverkar aktörer, institutioner och marknaden som gör det svårt att klargöra vilken kausal effekt varje enskild faktor har. I Stams forskning utvecklas ett ramverk för att kunna skilja dessa effekter från varandra. Han undersöker tolv olika regioner i Nederländerna och skapar ett index med tio olika faktorer.
Studiens resultat tyder på att ekosystemets kvalitet är nära kopplat till entreprenörers produktivitet. Ett annat resultat som tyder på att ekosystemen är viktiga är att de flesta av de valda variablerna som mäter entreprenöriell aktivitet även hänger samman med produktivitet. Detta visar att varje aktör endast kan tillföra en begränsad mängd funktioner till ett ekosystem, och därför är beroende av andra delar i systemet. Slutligen menar Stam att politiker som vill främja entreprenörskap bör tänka igenom i vilken del av ekosystemet som det är tänkt att politiska förslag ska påverka, och att det därför är svårt att hitta en enkel lösning för att främja entreprenörskap.
Hong Luo, Harvard Business School, presented her study “How Does Product Liability Risk Affect Innovation? Evidence from Medical Implants”.
Hong Luo från Harvard Business School, avslutade konferensens första dag med presentationen “How Does Product Liability Risk Affect Innovation? Evidence from Medical Implants”. Amerikanska produktansvarslagar är skapade för att kompensera kunder för defekta produkter, och juridiskt kunniga har länge ansett att detta kan hämma innovation. Potentiella patentinnehavare drar sig för att producera i sektorer där risken för stämningar är stor. Trots att detta påstående må vara teoretiskt intuitivt är det svårt att testa empiriskt, enligt Luo. I denna analys studerar hon en unik och exogen förhöjd riskbild för medicinska implantat efter att en tillverkare av implantat, Vitek, gått i konkurs. Efter konkursen stämdes företaget DuPont, som tvingades betala över 40 miljoner USD i juridiska kostnader. Luo analyserar hur den förhöjda risken påverkade innovation inom industrin för medicinska implantat före och efter Viteks konkurs. Hon drar slutsatsen att antalet patent inom medicinska implantat minskade markant efter att riskbilden förhöjdes.
På konferensens andra och sista dag var det Myra Mohnen vid University of Essex som inledde. Det gjorde hon med uppsatsen “ Stars and Brokers: Knowledge Spillovers among Medical Scientists”. Mohnen studerar vilken effekt så kallade ”stjärnor” har på vetenskaplig produktion inom medicinsk forskning. För att identifiera den kausala effekten av att arbeta nära en stjärnforskare studerar hon effekten av deras oväntade dödsfall och hur dessa påverkar stjärnforskarnas medarbetare. För att kunna kvantifiera detta utvecklar Mohnen ett nytt mått, kallat brokerage degree, som baseras på idén att det går att länka olika grupper för att skapa ny information. Hennes resultat tyder på att ställningen i ett nätverk har betydelse för en forskares produktivitet. Mer generellt argumenterar Mohnen även för att hennes resultat visar att effekterna av ett nätverk är relevant för vetenskaplig produktion, och att detta ger vissa insikter i studierna av kunskapsproduktion och dess mekanismer.
Michela Giorcelli, University of California - Los Angeles, USA, presenterade forskning om “Reconstruction Aid, Public Infrastructure, and Economic Growth”.
I sin presentation, ”Wage employment, unemployment and self-employment across countries”, förklarar Markus Poschke , McGill University, tre generella mönster för arbetsmarknader i utvecklingsländer:
1) fler egenföretagare,
2) högre arbetslöshet i jämförelse med löneanställning
3) mer egenföretagande i länder med hög arbetslöshet relativt anställningsgrad även när BNP per capita beaktas.
För att analysera dessa förhållanden presenterar Poschke en sök-och-matchningsmodell, som i sin tur är en vidareutveckling av den klassiska Diamond-Mortensen-Pissarides-modellen. I hans vidareutvecklade modell föreslås att både skillnaderna i arbetslöshet samt egenanställning mellan olika länder i grunden kan spåras till variationer i motsättningar på arbetsmarknaden.
Patrick Legros, Université libre de Bruxelles, Belgium, presenterade sin uppsats "Learning Within or Outside Firms? Labor Market Frictions and Entrepreneurship”.
Patrick Legros från Université Libre de Bruxelles presenterade teoretisk forskning kring entreprenörskapets dynamik. Han har utvecklat ett ramverk där individer väljer mellan entreprenörskap och anställning och en andel av alla individer inte kommer att får anställningserbjudande på grund av friktioner på arbetsmarknaden (kostnaden för att söka arbete och anställa)och därför blir entreprenörer. I sin studie visar Legros att – förutsatt att allt annat är lika – nivån av friktion på arbetsmarknaden påverkar sannolikheten för en individ att bli entreprenör. Han argumenterar för att detta är i enlighet med empiriska resultat från både USA och Europa. Dessutom kommer entreprenörer som har finansiella begränsningar bli mer påverkade av friktioner. Legros konstaterar även att välfungerade arbetsmarknader leder till att företag blir mer kortsiktiga samt att de skapar ett incitament för entreprenörer att lära sig, att det ökar deras sannolikhet för framgång samt att det ökar deras löner om entreprenörer istället skulle byta till en anställning.
Konferensens sista presentatör var Zorina Khan, Bowdoin College, som presenterade sin forskning kring historien och följderna av patent och priser med titeln “Patents or Prizes? The Royal Society of Arts and Incentives for Innovation, 1750–1850”. Khan menar att det finns ett gryende intresse för monetära priser som en metod för att uppmuntra innovation, men att det inte finns mycket empiriska belägg för att detta verkligen fungerar. Khan studerar Royal Society of Arts i Storbritannien, där man stipulerat att uppfinningar som belönats med ett pris (och pengar) inte kunde patenteras. Vissa nationalekonomer menar att patent är ineffektiva på ett samhälleligt plan, och de förespråkar istället att använda olika former av priser. Khan å andra sidan menar att systemet som användes av Royal Society of Arts inte var effektivt i att skapa tillväxt i den brittiska ekonomin. Dessutom hände det ofta att uppfinnare kringgick belöningssystemet för att istället patentera de uppfinningar som hade ett marknadsvärde. Vilket tyder på att en viss skepsis gentemot eliter och belöningssystem och dess betydelse för innovation och ekonomisk utveckling kan vara sund.
Text: Victor Ahlqvist, Charlotta Olofsson och Nicklas Nordfors