Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Optioner, beskattning och entreprenöriellt företagande

I USA har optionsinstrumentet fått en avgörande betydelse i den entreprenöriella sektorn. Hur kan det komma sig att optioner används avsevärt mindre och tycks fungera sämre i Sverige, ett land som numera också har betydande nyföretagande och riskkapital? Kan skatteregler reformeras så att optionsinstrumentets fördelar kan utnyttjas även här? Det är inte bara USA och Sverige som skiljer sig åt när det gäller graden av (externt) venture capital till innovationsbolag. Även i många andra länder, särskilt i Europa, har venture capital-marknaden utvecklats svagt. Hur kan detta förklaras?

Projektansvarig
Projektdeltagare
Tino Sanandaji

För att kunna besvara ovanstående frågor avser vi att undersöka och förklara (i) hur entreprenöriella företag byggs upp; (ii) varför optioner kan vara ett effektivt sätt att belöna nyckelmedarbetare – i synnerhet de som tar entreprenöriella beslut; (iii) hur optioner bör behandlas skattemässigt; samt (iv) betydelsen av kontraktsmässig flexibilitet för de institutionella placerarna. Vi avser framför allt att analysera optioners användning i växande entreprenöriella bolag, inte i börsnoterade företag med spritt ägande.

Vår huvudhypotes är att skillnader mellan användningen av optioner för att skapa effektiva avtal mellan entreprenörer och nyckelmedarbetare å ena sidan och externa finansiärer å andra sidan är att söka i skattesystemets utformning. Vi kommer därför först att i detalj söka identifiera avgörande skillnader i de svenska och amerikanska skattereglerna i detta avseende och sedan på en något mindre detaljerad nivå göra detta för ett så brett urval av länder som möjligt.