"I Norrland pratas det just nu mycket om vätgasbaserad stålproduktion. Eller ”grönt stål” som det blivit känt som. Stålproduktionen är vanligtvis mycket utsläppsintensiv. Därför funderar man på hur ett alternativ skulle se ut. Svaret tror sig det halvt offentligägda bolaget Hybrit sitta inne på. Bolaget beräknar att grön stålproduktion skulle minska Sveriges koldioxidutsläpp med tio procent.
Det låter förståsfullkomligt magiskt och kan få vem som helst att bli hoppfull. Men så finns också detaljen att det är en rätt energikrävande verksamhet. Hybrit beräknas tillsammans med den nystartade konkurrenten HS Green Steel konsumera omkring 67-72 TWh. Sveriges samlade energiproduktion 2021 uppgick till 166 TWh. Så det är en del.
Forskarna Magnus Henrekson och Christian Sandström har riktat hård kritik mot villigheten att ösa ned offentliga medel i Hybrit. De menar att tekniken varken är grön eller någon besparing.
Alternativet, menar Henrekson och Sandström, är inte att offentligheten – i detta fall EU eller svenska staten – avstår från att understödja miljöteknik. Tvärtom. Staten kan sätta spelreglerna genom lagstiftning. Ämnen kan förbjudas och utsläpp beskattas.
På så sätt tvingas marknaden skapa produkter och tjänster som möter kraven. Staten väljer de övergripande förutsättningarna för vad som behövs – exempelvis minskade utsläpp – men lämnar själva utförandet till marknadens aktörer."