Rapporten presenterades vid ett webbinarium. Per Skedinger inledde med att förklara att den stora gruppen av flyktingar från Afrika och Mellanöstern är de som haft särskilt svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, många av dem har låg utbildningsnivå och bristande kunskaper i svenska och står utanför arbetsmarknaden. Därför har forskarna valt att följa just dem. Med hjälp av datamaterial från SCB för åren 2000—2017 har forskarna jämfört personer som fått ett enkelt jobb, dvs ett jobb med låga utbildningskrav, med personer som var arbetslösa och med personer som hade mer kvalificerade jobb.
De enkla jobben är ett steg in på arbetsmarknaden, visar forskarna. En person som är utrikes född och från början har en svag arbetsmarknadsanknytning får ofta mer varaktig sysselsättning via ett enkelt jobb. Däremot leder inte de enkla jobben till mer kvalificerade jobb och högre löner i framtiden i någon större utsträckning.
Hur ser då arbetsgivarna på den här gruppen av arbetssökande? Är tidigare erfarenhet av enkla jobb och en fullföljd sfi-utbildning meriterande i ansökningsprocessen? Nej, visar Simon Ek , Mats Hammarstedt och Per Skedinger med hjälp av ett fältexperiment. I experientet har fiktiva syriska flyktingar skickat jobbansökningar till utannonserade jobb som inte krävde några särskilda kvalifikationer. Det som skilde personerna åt, var olika grader av erfarenhet från tidigare enkla jobb och lika nivåer av sfi-utbildning. Experimentet visar att det inte finns ett stöd för att tidigare erfarenhet eller fullföljd sfi ökar chansen att kallas till intervju.
Experimentet visar också att kvinnliga sökande hade en större sannolikhet att bli kallade till intervju än manliga. Samtidigt är sysselsättningen bland kvinnor utomeuropeiska länder låg, vilket gör att Per Skedinger ser att integrationen i gruppen utomeuropeiska kvinnliga flyktinginvandrare skulle kunna förbättras om de sökte jobb i större utsträckning. Mats Hammarstedt sa också att det krävs mer forskning om just jämställdhetsaspekten.
Forskarna ser ett behov av en kombination av åtgärder för att förbättra flyktinginvandrares chanser på arbetsmarknaden. Dels behövs en mer flexibel lönebildning med lägre minimilöner för enkla jobb, detta för att fler enkla jobb ska kunna skapas. För att färre ska riskera att fastna i låglöneyrken behöver också möjligheterna till vidareutbildning stärkas. Sfi-utbildningen bör också fungera som en garanti i arbetsgivarens ögon, en fullföljd sfi-utbildning ska borga för att den sökande har tillräckliga kunskaper i svenska för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför bör sfi utvecklas, anser rapportförfattarna.
Vid webbinariet medverkade också Roger Mörtvik (S), statssekreterare åt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), Mats Persson (L), ekonomiskpolitisk talesperson och Annika Devert, chef för ledar-och medarbetarförsörjning på Axfood. Samtalet leddes av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS.
Rapporten finns att ladda ner här och webbinariet kan du se här