Projektets huvudsakliga syften är att belysa en viktig del av näringslivets och Sveriges samtidshistoria, presentera människorna som deltog i motståndsrörelsen och dra lärdomar för dagens svenska totalförsvar, berättar Johan Wennström. Undersökningen sträcker sig fram till kalla krigets slut och avsikten är att forskningen ska presenteras i en bok på Albert Bonniers Förlag.
Nu efterlyser Johan Wennström berättelser från de som var med i motståndsrörelsen:
– Min forskning ska belysa ett viktigt skede i svensk historia och ge ett erkännande till personer som har gjort insatser för Sverige. Jag vill gärna få kontakt med personer som varit med i motståndsrörelsen på gräsrotsnivå, säger han.
När Johan Wennström medverkade i Studio Ett fick han frågan om hur öppen den svenska staten har varit om rörelsens existens:
– Det här var inte en statlig rörelse, det var en civil motståndsrörelse som byggde på arbetsmarknadens parter, LO, SAF, Bonderörelsen och liknande aktörer utgjorde kärnan. Vi har inte varit särskilt öppna med den här historien. Vi borde vid det här laget kunna vara öppna med vad som pågick i den här rörelsen fram till kalla krigets slut.
Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot, medverkade också i Studio Ett och sa att det naturligtvis finns ett intresse av att veta mer, en pusselbit av hur vi agerade i samband med kriget. Det fanns en del kopplingar till Nato och då är det förstås intressant att veta hur långt gående det här samarbetet var.