– Vilket är det största problemet med EU:s direktiv om minimilöner?
– Man relaterar inte minimilöner till andra och mer träffsäkra åtgärder för att förbättra situationen för lågavlönade.
Per Skedinger menar att jobbskatteavdrag skulle kunna vara en sådan träffsäker åtgärd. De minskar inte arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft och kan lättare skräddarsys så att de passar behoven hos olika hushåll, förklarar han.
– EU anser att gemensamma, lagstadgade minimilöner skulle kunna minska fattigdomen i unionen men du anser att effekten överdrivs. Varför?
– Minimilöner som fattigdomsbekämpning har låg träffsäkerhet. De flesta i arbetsför ålder som klassificeras som fattiga i EU arbetar inte och många som ligger på minimilön lever inte i fattiga hushåll, säger Per Skedinger.
Ordförandelandet Frankrikes förhoppning är att ett färdigt förslag ska godkännas när EU:s arbetsmarknadsministrar möts den 16 juni. Trots att förslaget innehåller en skrivning om att länder inte kommer tvingas till ett system med lagstadgade minimilöner, har Sverige och andra länder uttryckt en farhåga för att EU-domstolen kommer att fastslå att reglerna kommer gälla för samtliga medlemsländer. I Sverige har det väckt en oro för att den svenska modellen är hotad och kritik mot EU-förslaget har förts fram av såväl arbetsmarknadens parter som politiker. Under tisdagen höll arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) en presskonferens där hon meddelade att Sverige kommer att säga nej till det nya direktivet.
- Vad skulle hända med den svenska modellen om direktivet skulle godkännas av ministrarna senare i juni?
- Det finns en osäkerhet om hur modellen kommer att påverkas, det får framtiden utvisa, säger Per Skedinger.