Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Ett konkurrenskraftigt EU till rätt pris. Europaperspektiv 2013

Kvinnotricket och EU:s konkurrenskraft

Bokkapitel
Referens
Folke, Olle och Johanna Rickne (2013). ”Kvinnotricket och EU:s konkurrenskraft”. I Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Lars Oxelheim och Thomas Persson (red.), Ett konkurrenskraftigt EU till rätt pris. Europaperspektiv 2013 (145–177). Stockholm: Santérus.

Författare
Olle Folke, Johanna Rickne

Redaktör
Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Lars Oxelheim, Thomas Persson

Ekonomiskt utvecklade länder är också mer jämställda, men är jämställdhet en lyxvara som man kan köpa när ekonomin redan är rik eller en förutsättning för att skapa välstånd? Vi argumenterar att en ökad jämställdhet genom fler kvinnor i arbete och med framgångsrika karriärer är en lönsam strategi. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden innebär inte att de tar männens jobb, vilket bevisligen inte inträffat i Sverige, ett land där både mäns och kvinnors arbetar i hög grad. Ett ökat arbetsutbud gör att matchningen mellan företag och anställda förbättras och ger också en press nedåt på lönerna, två faktorer som båda bidrar till att fler jobb skapas.

Att få in fler kvinnor i jobb innebär också att ekonomier kan få ränta på de investeringar som redan gjorts i kvinnors kunskaper. Trots att andelen högskoleutbildade är fler bland kvinnorna än männen i de allra flesta EU-länder har exempelvis bara 65% spanska och 55% av de grekiska kvinnorna jobb och många avbryter sina karriärer för att deltidsarbeta. En övergång till ett tvåförsörjarsystem ger också sådan social trygghet som krävs för strukturomvandling: det blir enklare att våga byta jobb när hela hushållets försörjning inte står och faller med en enda lön.

Vi föreslår en rad politiska åtgärder som sparar pengar i statsbudgeten och samtidigt låter Europa satsa på att utnyttja hela arbetskraftens potential. Att byta från sambeskattning till särbeskattning ger dramatiskt förändrade incitament för kvinnors arbetskrafsdeltagande. Att avskaffa vårdnadsbidrag eller föräldraförsäkringar som löper över långa tidsperioder är andra regelförändringar som både sparar pengar och sänker de stora indirekta kostnaderna av att kvinnor uteblir från arbetsmarknaden. Vi framhåller också vikten av en jämlik fördelning av föräldraledighet och omsorgsansvar för att på sikt skapa normer som i förlängningen främjar ett lönsamt utnyttjande av hela arbetskraftens potential.