Denna uppsats undersöker kortsiktiga premier på den skandinaviska elmarknaden, mätt som skillnaden i elpriser mellan dagen-innan-marknaden (elspot) och intradag-marknaden (elbas). En stor del av prisskillnaderna mellan elspot och den än mera kortsiktiga elbasmarknaden kan förklaras av marknadsspecifika nyheter som kommer till marknadens kännedom efter att elspot har stängt för dagen, men som anländer i tid för att påverka handeln på elbas. Information om kapacitetsproblem i kolkraftverk visar sig ha den största effekten och förklarar så mycket som 92 procent av prisskillnaderna för de aktuella timmarna.
Oväntat stora ökningar i elpriser kan vara skadliga för konsumenter och elleverantörer och kan till och med leda till konkurser, vilket var fallet under elkrisen i Kalifornien 2001. Därför är det viktigt att förstå utvecklingen av spotpriser och framtida elpriser. Chocker påverkar kraftsystem som i sin tur påverkar elpriserna. Jag visar att premien kan förklaras av marknadsspecifika nyheter som kommer i intervall mellan budgivningen för dagen-innan-marknaden och elbasmarknaden. Mottagandet av oväntade nyheter förändrar marknadsdeltagarnas informationsmängd och om handel på spotmarknaden redan har avslutats kommer reaktionerna på de förändrade marknadsvillkoren att förpassas till elbasmarknaden.
De data som används lämpar sig väl för att studera effekten av nyheter på priser. Från hela mängden av ny information väljer jag nyheter som inte var tillgängliga när budgivningsstrategierna lämnades in på spotmarknaden, men som anlände i tid för att påverka besluten som rör elbashandel. Även om det existerar marknadspremier blir det svårt att dra nytta av dem, men de förklarar fortfarande skillnaderna i priset mellan spotmarknaden och elbasmarknaden.
Nyhetskategorier och deras effekter på premien
Med timbaserade data för perioden 2006–2009 skattar jag effekten av olika typer av nyheter på premien. Haverier påverkar premien. Problem med koldrivna elkraftverk förekommer ofta och den största effekten på skillnaden i priset mellan dagen-innan marknaden och elbasmarknaden beror på dessa problem. Under analysperioden hade haverier av kolkraftverk störst effekt på premien – de förklarar så mycket som 92 procent av prisskillnaderna för de specifika timmarna.
Uppsatsens första bidrag är att jag undersöker kortsiktiga premier på NordPools spotmarknad och elbasmarknad. När intermittent energi (energikällor som inte alltid är tillgängliga) blir alltmer viktig förväntas elbasmarknaden också bli mer viktig över tiden, eftersom handel nära realtid möjliggörs. Terminspremierna är generellt negativa med ett tydligt mönster under dagen – elbaspriset är lägre än spotpriset under timmar med låg efterfrågan och detta förhållande kastas om under timmar med hög efterfrågan. Det uppkomna mönstret beror på nyheter som publiceras i tidsluckan mellan budgivningen på de två marknaderna. Fördelningen av nyheter är skev där dåliga nyheter dominerar, vilket resulterar i en negativ effekt på premien.
Det andra bidraget är att studera hur information om oväntade händelser påverkar energimarknaden och därigenom inverkar på premien. Utbudschocker, som påverkar olika bränsletyper, har en betydande effekt på prisskillnaderna mellan de två marknaderna och bör tas i beaktande när man diskuterar kortsiktiga premier. Skevhet och varians hos det underliggande elbaspriset har en nästan försumbar finansiell effekt på premier.
IFN Working Paper nr 953, "Market Specific News and Its Impact on Electricity Prices – Forward Premia" är författat av Ewa Lazarczyk, IFN.
