Entreprenörskap som syftar till att kringgå eller undvika existerande institutioner – kringgående entreprenörskap – är en viktig anledning till institutionell förändring. Om det får tillräckligt stor ekonomisk betydelse sätter det tryck på lagstiftare att genomföra reformer, vilket kan få stora välfärdseffekter.
Förståelsen för entreprenörskapets betydelse för ekonomisk tillväxt går tillbaka åtminstone till den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter. Han betonade entreprenörens roll som en regelbrytare, en som utmanar den rådande marknadsordningen och sprider nya innovationer i ekonomin. Dessutom är det väl belagt att möjligheterna att kanalisera entreprenörskapet på ett produktivt sätt beror på kvaliteten på ett samhälles ekonomiska institutioner.
Nästan all forskning kring sambandet mellan institutioner och entreprenörskap antar att entreprenörer rättar sig efter de institutionella spelregler som finns. I denna studie menar vi att det synsättet rimmar illa med Schumpeters syn på entreprenören som en regelbrytare. Eftersom entreprenören inte rättar sig efter reglerna på marknaden borde man inte heller förvänta sig att han eller hon alltid rättar sig efter formella lagar och regler, utan snarare kringgår dem om det går.
Förbisedd dynamik
Paradoxalt nog betyder det att institutioner spelar mindre roll för entreprenören än för andra ekonomiska agenter. Sådant kringgående entreprenörskap (evasive entrepreneurship) har uppmärksammats tidigare i litteraturen, men då ofta setts som en bieffekt av dåliga institutioner som inte har någon större betydelse. I kontrast till detta argumenterar vi för att kringgående entreprenörskap är en viktig källa till innovationer i ekonomin.
Precis som andra former av entreprenörskap kan det vara både produktivt och destruktivt, men den dynamiska rollen hos kringgående entreprenörskap har inte betonats tillräckligt. I tider av snabb ekonomisk förändring kan kringgående entreprenörskap hindra att den ekonomiska utvecklingen bromsas av otillräckliga, förlegade institutioner. Om kringgående entreprenörskap blir tillräckligt omfattande och betydelsefullt kan det dessutom tvinga fram ett svar från politiker och lagstiftare, vilket kan resultera i reformer med stora välfärdseffekter.
Många exempel på kringgående entreprenörskap
Vi illustrerar denna tes med ett flertal exempel på kringgående entreprenörskap. Exemplen är hämtade från 1900-talets Kina, från den svenska telekom-, TV-, och finansmarknaden på 1980-talet, och från den samtida ekonomin för gemensam (peer-to-peer) konsumtion, där företag som AirBnB, Uber och Lyft är framträdande.
I samtliga fall analyserar vi vilka effekter det kringgående entreprenörskapet får för institutioner på lokal, delstatlig eller nationell nivå. Exemplen är hämtade från mycket olika kontexter, för att tydligare belysa hur och varför kringgående entreprenörskap påverkar den institutionella utvecklingen, och hur den institutionella utvecklingen i sin tur påverkar entreprenörskapets utformning.
IFN Working Paper nr 1044, "Evasive Entrepreneurship", är författat av Niklas Elert och Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
